Stöpslev Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stöpslev

1. I Finland var nyåret fram till senare hälften av 1900-talet en integrerad del av julperioden.  Både på nyåret och trettondagen upprepades många av julens traditioner, bl.a. åt man julmat, illuminerade med facklor och ljus och utväxlade gåvor. Årsskiftet gav upphov till folktro och försök att förutse hur livet, skörden, anställningen skulle gestalta sig följande år eller om döden skulle besöka familjen. Framför allt ungdomar idkade gärna spådom. Att stöpa nyårslyckor i tenn är typiskt för nyårsfirandet i Finland. Stöpslevar kan köpas överallt före nyår. Allmänna tolkningar av det stelnade tennet är att skrovlighet betyder lycka, en båt en resa, en blomma bröllop eller förlovning. Nyårslyckor som innehåller bly förbjöds av miljöskäl 2018 och det är oklart om seden kommer att fortleva. Fenomenet att utfärda ett nyårslöfte finns det belägg på i finländsk tidningspress redan på 1880-talet. Idén med nyårslöften var främst en borgerlig tradition och nämndes t.ex. i barntidningar vid sekelskiftet 1900. Både det svensk- och finskspråkiga borgerskapets barn uppmanades att fundera på lämpliga löften. I folklig miljö blev seden allmän först efter andra världskriget. (källa)
2. 1960 beslutade Åre att sluta med rodel och bob och man vände sig till Hammarstrand med en förfrågan om att ta över verksamheten. 1960 bildades Arta bobklubb i Hammarstrand (senare Hammarstrands rodelklubb). Man beslutade att anlägga en rodelbana av internationell standard där Kullstaberget möter Vättaberget. Banan började byggas 1961-62 med medel från kommunen och AMS. Först 1200 meter och senare avkortad till 900 meter då de nya kälkarna medförde sådana hastigheter att man var tvungen att göra en sådan kortning av säkerhetsskäl. 1962 hölls den första tävlingen i form av ett riksmästerskap. Banan fick internationellt godkännande 1964 av internationella rodelörbundet FIL. Efter prövning från förbundet arrangerades ett världsmästerskap i rodel 1967. Hammarstrand stod som värd även för VM 1975 och 1981. Dessutom arrangerades EM 1970, 1976, 1978 och 1986. Intresset för tävlingarna medförde att hotellkapaciteten i Hammarstrand byggdes ut. DDR förlade under landets existens regelbundet träningsläger i Hammarstrand. Banan medförde dock under åren hårdare och hårdare motstånd från kommunen och den upphörde helt med sitt stöd i slutet av 1980-talet. Inställningen ändrades tillfälligt ca 10 år senare och det skedde en temporär upprustning så ett par mästerskap i Scandinavian Cup kunde genomföras 2000 och 2001. Det visade sig dock vara politiskt omöjligt att fullfölja satsningen. Banan förekom också i olika planer på OS-ansökningar 1984, 1988, 1992, 1994, 1998 och 2002 utan att det någonsin blev något av dessa. Det fanns också plan på i samarbete med Sollefteå ha idrottsgymnasieutbildning men de planerna föll också liksom ett liknande tänkt samarbete med Sundsvalls brottarklubb. När Hammarstrands rodelklubb firade sitt 50-årsjubileum 2010 befann sig hela verksamheten i vad man brukar beteckna stöpsleven. Däremot har naturrodeln växt till och bedrivs regelbundet. Några entusiaster försöker också på ideell grund hålla liv i den gamla rodelbanan. (källa)
3. Arbetarrörelsen i dalgången var vid denna tid nymornad och bildningstörsten påtaglig. Samkväm och sammankomster för bygdens folk mötte ett starkt gensvar och kom att bli ett väsentligt inslag i skolans liv och lärarna hade möjlighet till en ovanligt hög aktivitet som föreläsare och kursledare. Från början av 1930-talet till mitten av 1940-talet hölls en söndagskurs en gång i månaden där aktuella samhällsfrågor togs upp till behandling, såsom "Det moderna Amerika", "Tyskland i stöpsleven", arbetslöshetsproblem, befolkningsfrågan, socialpolitiken, och så vidare. Till föreläsningarna och de efterföljande diskussionerna samlades i regel mellan 100 och 200 deltagare, ibland ännu fler. Busslaster kom från Göteborg, Alingsås, Trollhättan, etcetera i en allt vidare krets, för att höra bland annat Sven Backlund, Rurik Holm, Gunnar och Alva Myrdal, Ernst Wigforss och Herbert Tingsten. (källa)
4. "Krilonböckernas stora betydelse är bland annat denna: att för eftervärlden utgöra ett tungt vägande vittnesmål om vår eldstid och sållningstid, då allt befann sig i stöpsleven och allt stod under omprövning. De äro konciperade i kärlek, formade med konst, breddfulla av innehåll, dräktiga med idéer och infall. Tillsammans skola de stå som en av de snillrikaste och djupast originella insatserna i 1940-talets svenska berättarkonst." – Holger Ahlenius i Nordens Frihet. (källa)