Störtskur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet störtskur

1. Det råder subtropiskt klimat i området. Mellan september och mars kan dagarna bli mycket varma, runt 40°C, medan nätterna ligger på 21°C i medeltemperatur. Regnperioden är mellan oktober och mars, när det är sommar i området, det är då vanligt med störtskurar på kvällar eller sena eftermiddagar. Från maj till juli är nätterna kalla (6°C) medan dagarna är varma (26°C). Mellan maj och augusti är det torrperiod och regn är under den perioden mycket ovanligt. (källa)
2. Men det var, ur hälsosynpunkt, inte minusgraderna som utgjorde det största hotet mot människors välbefinnande, utan den mycket nyckfulla tillgången på rent dricksvatten. Orent vatten kunde leda till svårartade mag- och tarminfektioner, som dysenteri, gulsot och tyfoidfeber (nervfeber) och eftersom brunnarna inte sällan låg i närheten av gödselstackar och lador var risken för kontamination avsevärd. Sedan en tid tillbaka hade kraftfulla hygieniska åtgärder vidtagits både i de svenska städerna och på landsbygden, men i och med det nyckfulla klimatet blev människor ofta hänvisade till osäkra vattenkällor. Det var inte enbart torkan som äventyrade vattentillgången, utan snarare kombinationen torka och plötsliga och långvariga störtskurar. De ständiga kasten mellan torka och regn innebar att vattenmängderna inte sjönk ner genom den torra markytan där de under normala år renades och sedan tillfördes brunnarna genom kapillärinfiltration eller genom påfyllda källflöden. Mellan 1816–1820 berättar provinsialläkarna hur regn och smältvattnet rann rakt ner i brunnarna, och antalet smittade steg drastiskt. Även ekonomiskt drabbades Sverige hårt. I Uppsala län var missväxten störst åren 1818–1819, och det understöd som betalades ut genom den Allmänna Magasinsinrättningen nådde 210 734 riksdaler. I Uppsala län, liksom i Mälardalen i övrigt, kom vändpunkten tidigare än i västra Sverige, men det var få jordbrukare som kunde glädja sig. 1820 års skörd överträffade förväntningarna, men jordbrukarna hade på grund av de "förflutna årens mindre gynnande omständigheter fördjupat sig i skulder" och när spannmålspriserna nu började sjunka, och det drastiskt, fick de ingen avsättning för sitt arbete och kunde därför inte återbetala lånen. (källa)
3. Manfred inledde slaget genom att skicka fram tusentals saracenska bågskyttar som skärmytslare. Utsatta för en störtskur av pilar slog det franska infanteriet till oordnad reträtt. Den främsta avdelningen av franska riddare svarade med att göra ett utfall mot saracenerna, som snabbt skingrades. Därpå företog ett antal tyska riddare ett anfall med fällda lansar mot det kavalleriet. När allt fler riddare galopperade in i stridens mitt förvandlades slaget till en gigantisk närkamp och utkämpades på så nära håll att de saracenska bågskyttarna inte kunde skjuta. Fransmännen skapade kaos genom att angripa motståndarnas hästar istället för de tungt bepansrade ryttarna. I ett kritiskt ögonblick befallde Manfred sina reserver att anfalla, men många av dem svek honom och red bort från slagfältet. Trots detta genomförde Manfred nu ett anfall och försvann i massan av svängande, huggande riddare. Efter hand övermannades hans trupper och nedgjordes. Manfred själv stupade i striden. (källa)