Stabilitet Synonymer Betyder Uttal

• fasthet
• stadga

Hur används ordet stabilitet

1. Glas består i allmänhet av tre huvudkomponenter: glasbildare, flussmedel och stabilisatorer. Därutöver kan man tillföra luttringsmedel samt färgande eller grumlande komponenter. Glasbildaren är det material som utgör glasets grundmaterial. I traditionellt glas är det alltid kiseldioxid, i äldre tid oftast i form av kvartssand, senare för att uppnå större renhet krossad kvarts. Flussmedlet har till uppgift att sänka smälttemperaturen och viskositeten hos glaset. Samtidigt minskas dock även glasets motståndskraft, något som kan leda till glaspest. Stabilisatorerna har till uppgift att motverka flussmedlets inflytande på glasets stabilitet, men kan även påverka ljusbrytning, glans och lyster hos glaset. (källa)
2. Grävmaskiner i viktklassen 5 - 20 ton har ibland hjuldrivning, vilket ger god mobilitet, medan tyngre modeller uteslutande är utrustade med larvbandsdrivning vilket ger bättre stabilitet och framkomlighet. Grävmaskiner med larvbandsdrivning (s.k. Bandgrävare) måste transporteras på trailrar mellan olika arbetsplatser medan hjulgrävare kan ta sig fram för egen maskin åtminstone kortare avstånd. (källa)
3. En guldålder kännetecknas som en period av fred, harmoni, stabilitet och välstånd. En något modernare beteckning på en guldålder är en period då (någonting) kulminerar alternativt är som populärast. Till exempel teknikens guldålder den tidsperiod då tekniken kulminerade/blomstrade. (källa)
4. Skillnaderna i masstal kan dock innebära att vissa fysikaliska egenskaper, som densitet, smältpunkt och kokpunkt, är olika. För väte, där atommassan är låg från början, påverkar också skillnaden i massa mellan vanligt och tungt väte de kemiska egenskaperna något. Dessutom varierar atomkärnans stabilitet kraftigt mellan olika isotoper, varför man vanligen bara kan hitta ett fåtal olika isotoper i naturen. Andra isotoper kan skapas i laboratorier, men är då radioaktiva. (källa)
5. Jetbränsle är högpresterande fotogen och det ställs betydligt högre krav på jetbränsle än på till exempel lysfotogen. Jetbränsle ska produceras så att det uppfyller de högt ställda krav som finns specificerade i tekniska standarder. De två största standarderna för jetbränsle är brittiska DEF-STAN 91-91 samt amerikanska ASTM D 1655. Jetbränsle måste ha mycket goda köldegenskaper, god kemisk stabilitet och goda förbränningsegenskaper såsom lämplig förbränningstemperatur och goda återtändningsegenskaper vid motorstopp. Vidare får det inte skada packningar, metaller och andra material i bränslesystemet. Bränslet får inte komma i kontakt med vatten och lagras oftast i stora tankar under jord vid flygplatser. Energiinnehållet i flygfotogen är minst 42,8 megajoule per kilogram. (källa)
6. Jonbyte av lågmolekylära joner vid biokemiska laboratorierändamål, exempelvis industriella processer eller oorganiska analyser, används jonbytare av typ resin t.ex. polystyren. Resinerna kan fungera som katjonbytare genom att substituera exempelvis sulfonsyregrupper (SO3H) eller som anjonsbytare genom att substituera kvartära aminogrupper. Resin är jonbytare med hög kapacitet samt hög mekanisk och kemisk stabilitet utgör därför lämpliga jonbytare för vattenrening och industriella processer. (källa)
7. Inom matematik är katastrofteorin en gren som studerar hur dynamiska system som normalt uppvisar stabilitet och vars jämviktsläge visar låg känslighet för yttre faktorer, vid vissa förutsättningar plötsligt kan bli diskontinuerliga så att jämviktsläget förändras dramatiskt vid små ändringar av yttre faktorer. Jämför kaosteori, som handlar om hög känslighet för initialtillstånd. Katastrofteorin beskriver diskontinuiteten med sju geometriska grundformer (de sju elementära katastroferna). Teorin formulerades av den franske matematikern René Thom under 1960-talet och blev mycket populär på grund av insatserna av Christopher Zeeman under 1970-talet. Spekulativa försök har gjorts att applicera teorin på plötsliga förändringar i naturen och samhället. (källa)
8. Klassificering av keramik kan också göras efter applikationsområde: hushållskeramik, prydnadskeramik, teknisk keramik, dental keramik, sanitetsporslin etc. Önskvärda egenskaper hos många keramiska material som utnyttjas är elektrisk isolering, värmetålighet, hårdhet/slitstyrka, kemisk stabilitet, lätthet att hållas rent, ogenomsläpplighet, formbarhet, lämplighet för ytbehandling och så vidare. Vanliga föremål av keramik är kondensatorer, högspänningsisolatorer, motordelar, bromsar och laboratorieutrustning. Speciell keramik kan utföras med skärande egg. Ytbehandlingsmöjligheten gör att många keramiska material är lämpliga för dekoration, exempelvis med glasyr. (källa)