Vad betyder och hur uttalas stadfästelsebrev
Stadfästelsebrev uttalas stad|fäst|else|brev.
Ordformer och varianter av stadfästelsebrev
Singular
- stadfästelsebrev
- obestämd grundform
- stadfästelsebrevs
- obestämd genitiv
- stadfästelsebrevet
- bestämd grundform
- stadfästelsebrevets
- bestämd genitiv
Plural
- stadfästelsebrev
- obestämd grundform
- stadfästelsebrevs
- obestämd genitiv
- stadfästelsebreven
- bestämd grundform
- stadfästelsebrevens
- bestämd genitiv
Stadfästelsebrev är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet stadfästelsebrev
Då Johannes II Petri 1370 avled, valdes Johannes omedelbart till hans efterträdare och lyckades även erhålla påvens sanktion, ehuru denne hade förbehållit sig att själv få bestämma om platsens besättande. Som biskop följde han sina föregångare värdigt i spåren i avseende på bevakandet av kyrkans fördelar. Han utverkade av påven ett stadfästelsebrev på samtliga privilegier som tillhörde Åbo stift och dämpade en i Nyland sedan gammalt rådande tvist mellan prästerskapet och allmogen rörande en kontribution, benämnd matskott.
Stenarus Wexonensis episcopus (Stenar, biskop i Växjö stift) nämns första gången som vittne i ett danskt stadfästelsebrev utfärdat av ärkebiskop Absalon av Lund i Lund 12 maj 1180. Biskop Stenar av Växjö är vittne till ett gåvobrev av Knut Eriksson till Julita kloster. Det är oklart frånär brevet härstammar. Det är troligt att originalbrevet tillkom omkring år 1191. Den 28 december 1191 skrev påven Celestinus III en befallning till Stenar att han skulle lämna biskop Kol i Linköpings stift i okvald besittning av vad denne innehaft, och lät ärkebiskopen av Uppsala och biskopen i Skara stift avgöra tvisten. Kring denna tid assisterade han Absalon vid invigningen av Gumlösa kyrka i Göinge.
Riddaren Filip Finvidsson som i Upplandslagens stadfästelsebrev också kallas Filip röde, var dotterson till den ovan nämnde Filip Petersson. Den omtalade namnformen Filip av Rumby förmedlad via Peter Andreas Munch i Det norske folks historie och Anders Magnus Strinnholm i Svenska folkets historia från äldsta till närwarande tider, har påståtts vara ett påhittat namn som inte återfinns i några källor, men namnformen Filip av Rumby (Philippi de Runby) förekommer i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven.
