Vad betyder och hur uttalas stadsarkivarie
Stadsarkivarie uttalas stads|ark|iv|arie.
Ordformer och varianter av stadsarkivarie
Singular
- stadsarkivarie
- obestämd grundform
- stadsarkivaries
- obestämd genitiv
- stadsarkivarien
- bestämd grundform
- stadsarkivariens
- bestämd genitiv
Plural
- stadsarkivarier
- obestämd grundform
- stadsarkivariers
- obestämd genitiv
- stadsarkivarierna
- bestämd grundform
- stadsarkivariernas
- bestämd genitiv
Stadsarkivarie är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet stadsarkivarie
En arkivarie (stadsarkivarie) arbetar med att utreda, vårda, ordna och förteckna arkivbestånd samt att ge råd och service till arkivets användare och besökare. En arkivassistent är en person som arbetar med olika förekommande arbetsuppgifter i ett arkiv. Det kan handla om inventering, förteckning och fysiskt vårdande av arkivmaterial, service åt arkivets besökare, diverse administrativa göromål etc.
Efter avslutad forskarutbildning vid Stockholms universitet resulterande i en fil lic-examen med historia som huvudämne, anställdes Gidlöf 1969 vid Riksarkivet, och övergick efter några år till Stockholms stadsarkiv. Han var chef för Värmlandsarkiv i Karlstad 1977-1986, chef för Stockholms stadsarkiv (stadsarkivarie) 1986-1992 samt chef för Krigsarkivet (krigsarkivarie) 1992-1995. Under perioden 1995-1997 verkade han även som arkivchef vid Föreningen Stockholms Företagsminnen (dagens Centrum för Näringslivshistoria) samt under samma period VD för Stockholms Företagsarkiv AB, ett dotterbolag till Föreningen Stockholms Företagsminnen. Han var styrelseordförande för Föreningen Stockholms Företagsminnen 1997-2003. Han var 1995-1999 ämnessakkunnig på Kulturdepartementet då han bland annat medverkade i organisationsutredningen inför etableringen av Världskulturmuseet i Göteborg. Återkom 1999 till Riksarkivet som arkivråd och chef för avdelningen för statliga arkiv samt från 2005 ställföreträdande riksarkivarie. Han lämnade Riksarkivet 2009. Gidlöf var 1983-1986 ordförande i Näringslivets Arkivråd. Han har suttit i styrelserna för Svenskt Biografiskt Lexikon, TAM-Arkiv, Sveriges Släktforskarförbund, Karolinska förbundet och Personhistoriska samfundet samt ingått i Svenska släktkalenderns redaktionskommitté. Gidlöf har genom åren bland annat författat flera artiklar i branschtidskriften Arkiv, Samhälle och Forskning samt i Svenskt Biografiskt Lexikon.
Kommittén har under perioden 1991–1997 och sedan 2007 varit administrativt knuten till Stockholms kommuns kulturnämnd och 1999–2007 dess stadsmuseinämnd. Övriga perioder sorterade kommittén direkt under stadskollegiet/kommunstyrelsen. Kansliet låg under de perioder stadsarkivarien var sekreterare i kommittén i Stockholms stadsarkiv på Kungsklippan 6 fram till 1972/73, därefter på Hantverkargatan 3, mellan åren 1981 till 1993 på Strömsborg, därefter på Serafimergränd 1 och från 2005 på Peter Myndes backe 3 för att från 2009 finnas inhyst i Stadsmuseets lokaler vid Ryssgården, Södermalm.
