Stadsbefolkning Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder stadsbefolkning, varianter, uttal och böjningar av stadsbefolkning

Stadsbefolkning synonym, annat ord för stadsbefolkning, vad betyder stadsbefolkning, förklaring, uttal och böjningar av stadsbefolkning.

Vad betyder och hur uttalas stadsbefolkning

Stadsbefolkning uttalas stads|be|folk|ning och är ett substantiv.

Ordformer av stadsbefolkning

Singular

stadsbefolkning
obestämd grundform
stadsbefolknings
obestämd genitiv
stadsbefolkningen
bestämd grundform
stadsbefolkningens
bestämd genitiv

Plural

stadsbefolkningar
obestämd grundform
stadsbefolkningars
obestämd genitiv
stadsbefolkningarna
bestämd grundform
stadsbefolkningarnas
bestämd genitiv

Stadsbefolkning är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Stadsbefolkning på Engelska

  • urban population

Hur används ordet stadsbefolkning

  1. Den unge mannen intervjuas av tidningarna och förklarar att han har gått med på att dö men att betalningen är därefter - något som journalisterna verkar acceptera. Såväl tidningarna som stadsbefolkningen är fascinerade av honom men det finns hela tiden en viss mängd med osäkerhet avseende det han avser att göra och ifall det är klokt eller rätt. (källa)
  2. När stadsbefolkningarna ökade i och med industrialiseringen, ökade mängden hus med skorsten, och därmed också behovet av professionella sotare. Husen blev högre och skorstenspiporna grupperades. Sotaryrket var svårt, farofyllt och lågavlönat. I många städer var det vanligt att sotarmästare tog sig an lärlingar, inte sällan pojkar från barnhem och liknande. I exempelvis Sverige och Tyskland tillhörde sotarmästarna ett gille, och man var tvungen att gå igenom gesällprov för att bli mästare. (källa)
  3. Andra var tvungna att söka arbete i städerna, även om stadsbefolkningens andel fortfarande på 1880-talet var mycket liten. Den vanligaste lösningen för någon som blivit jordlös var att emigrera och från 1850-talet utvandrade allt fler personer. Detta satte på 1890-talet igång en debatt om emigrationens orsaker. I den allmänna debatten menade många att det var just bristen på jord och dugliga bostäder som fick många svenskar att lämna landet. Rädslan var stor i vissa akademiska kretsar, att landet helt skulle utarmas på sin unga befolkning om utvecklingen fortsatte, och man framkastade olika idéer för att försöka minska utvandringen. (källa)
  4. Margarinet uppfanns 1869 av den franske kemisten Hippolyte Mège-Mouriès. Detta skedde efter att den franske kejsaren Napoleon III tre år tidigare avsatt en större summa pengar till den som kunde skapa ett billigt alternativ till smör åt den växande och undernärda stadsbefolkningen. Det första margarinet var helt animaliskt, alltså gjort av mättat fett som har fast konsistens i rumstemperatur och behövde därmed inte härdas. Det blandades med mjölk och smaksattes med de i smör naturligt förekommande acetoin och diacetyl. (källa)
  5. Förhållandet mellan å ena sidan universitetets lärarkår och studenter och å andra sidan den fasta stadsbefolkningen ger ibland upphov till konflikter som är unika för dessa orter, ett fenomen som på engelska kallas town and gown. Town syftar på stadsborna och gown på den traditionella engelska akademiska dräkten, som bland annat bärs vid ceremonier i Oxford och Cambridge. Även begreppet townie, stadsbo, kan förekomma som en ofta nedsättande beteckning på någon som inte tillhör universitetet. (källa)
  6. Efter mordet på Engelbrekt Engelbrektsson våren 1436 hölls ett möte i Söderköping under sommaren samma år. Vid detta möte delades slotten och slottslänen upp på olika herremän, med kung Erik av Pommerns goda minne. Det ingick nämligen i förlikningen mellan herremän och kung att svenskt högfrälse skulle få kontrollen över slotten i stället för Erik av Pommerns utländska fogdar. På grund av att både Örebro och Västerås slott kom under Karl Knutssons herravälde och sålunda frånhändes Erik Puke samt dennes fader, lagmannen i Uppland Nils Gustafsson, uppstod missnöje mot Knutsson från Pukesläktens sida. En maktkamp mellan herremannen Erik Puke och Karl Knutsson (Bonde) utbröts. Karl Knutsson hade lyckats kväsa de flesta av sina motståndare genom att avrätta dem. Erik Puke var emellertid "herreman" och därför kunde marsken inte lika lätt eliminera denne. Allmoge och stadsbefolkningen i Mälardalen ställde sig till stor del på Pukes sida medan övriga herremän samt biskoparna stödde Karl Knutsson. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.