Stadsgas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stadsgas

1. En gasklocka eller gasometer är en cisternliknande anläggning byggd för att lagra stadsgas eller naturgas. Vissa gasklockor har teleskopfunktion och kan därför anta olika höjd. (källa)
2. Gasljus – belysning med stadsgas, se Gasbelysning. (källa)
3. Gaslykta är en lykta med gas som bränsle. Innan elektriciteten kom användes gaslyktor som gatlyktor, vilka drevs med stadsgas. (källa)
4. En gasmätare är ett mätinstrument som mäter gasförbrukningen. Förbrukningen av stadsgas eller naturgas mäts i m3 och blir sedan omräknad till kWh som blir underlag för debiteringen av förbrukningskostnaden. Resultatet kan variera något beroende på gasens värmevärde. (källa)
5. Gasometer – en cisternliknande anläggning byggd för att lagra stadsgas eller naturgas, se Gasklocka. (källa)
6. Gasspis är en spis som skapar värme genom förbränning av gasbränsle, till exempel gasol, stadsgas eller naturgas. Gasspisen uppfanns före elspisen, men förekommer än idag. Många som använder gasspis professionellt, till exempel kockar, upplever att gasspisen är bekvämare då den ger en mer exakt och omedelbar reaktion när man ökar eller minskar gaslågan, det vill säga värmetillförseln. (källa)
7. Gasverk är en industriell anläggning som producerar stadsgas. Ursprungligen tillverkades gasen i kolgasverk genom torrdestillation av stenkol, vilket gav inkomstbringande biprodukter i form av koks, ammoniak och bensen. Eftersom det var en smutsig och miljöfarlig process övergick gasverken med tiden till spaltgasverk, där gasen istället produceras genom omvandling (spaltning) av lättbensin eller butan. Idag har man lagt ner även spaltgasverken och ersatt dessa med naturgas- eller biogasanläggningar. Naturgas transporteras antingen i långa pipelines från gasfyndigheterna eller i flytande form (LNG) med fartyg och/eller tankbil till särskilda blandningstationer, där gasen fårätt tryck och sammansättning, och sedan förs in i stadsgasnätet. Biogas produceras genom rötning av organiska restprodukter i särskilda produktionsanläggningar för biogas, och förs sedan via rörledning och blandningsstationer in i stadsgasnätet. (källa)
8. Gasballonger är idag fyllda med helium, medan man på 1800-talet ibland även använde stadsgas (lysgas) eller vätgas. Deras flyghöjd regleras med gas- eller ballastutsläpp (oftast sand eller vatten). Lyftkraften för vätgas är ~7,5 N/m3. (källa)
9. Naturgas ingår numera ofta i stadsgas för gasspisar och gaspannor. Exempel är Malmös, Göteborgs och Stockholms stadsgasnät. (källa)
10. Retorter användes industriellt vid torrdestillation av stenkol för att producera stadsgas i gasverk. Som biprodukt fick man koks. Än idag förekommer retorter som produktionskärl i vissa tillämpningar, till exempel vid framställning av träkol eller till pyrolytisk behandling av oljeskiffer. De blir då oftast inrättade som serier av stålbehållare, invändigt beklädda med eldfast material. (källa)