Stadsplaneförslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stadsplaneförslag

1. Närheten till Bulltofta flygplats var en faktor som togs upp i stadsplanen. Det fanns avtal mellan Kungliga Luftfartsstyrelsen och staden, och även internationella bestämmelser beträffande bebyggelsehöjden på flygplatsers infartszoner. Vid tiden för stadsplaneförslaget fanns planer på en ny landningsbana på Bulltofta. Om dessa inte skulle bli genomförda fanns möjlighet för ytterligare höghus på nordöstra Segevång, konstateras i stadsplaneförslaget. Några sådana kom dock inte att uppföras. (källa)
2. Enligt stadsplaneförslagen i 1950-talets Norrmalmsreglering skulle kyrkan rivas för det nya Hötorgscity. En talför opinion av bland annat kulturpersonligheter, arkitekter och skönhetsrådet propagerade föräddandet av kyrkan och det intilliggande Sergelhuset. Kyrkostiftelsen överlät dock fastigheten till fastighetskontoret på goda villkor och därmed var dess öde beseglat. Den sista gudstjänsten hölls den 11 oktober 1953, och byggnaden revs samma år då Hötorgscity uppfördes. (källa)
3. Stråket går mot sydost genom Beckomberga och småhusområdet Norra Ängby som blev Stockholms största småhusområde med 1 320 egna hem, uppförda under åren 1930-1941 som självbyggeri efter typritningar upprättade av arkitekt Edvin Engström och under Stockholms fastighetskontorets regi. Stadsplaneförslaget för Norra Ängby presenterades 1930 och var signerat av stadsplanedirektören Albert Lilienberg och planarkitekten Thure Bergentz. (källa)
4. Edvin Stenfors anmälde även ett flertal politiker, markägare och tjänstemän för saker som smädelse och olovlig inspektion, bland annat Torsten Nothin m.fl., efter att de inspekterat Stenfors verksamhet på länsstyrelsen. I anmälan av inspektionsrapporten uppgav Stenfors att denne ansåg sig berättigad till en "elementär mänsklig behandling", något som Stenfors inte gav någon annan liksom att rapportens innehåll utgjorde en "smädelse" av Edvin Stenfors som person. Edvin Stenfors medgav i talan inför Kungl. Byggnadsstyrelsen 1929 att de flesta av tilltalen var korrekta, men att Stenfors ansåg sig har rätt att göra så på grund av medeltilldelningen till Länsarkitekten. Stenfors anmälde även stadsbyggnadskontorschef Albert Lilienberg för försnillande av karta 1929 och uppgav inför landshövdingen att detta var anledningen till avstyrkande av stadsplaneförslaget liksom Stenfors hade för avsikt att inte tillstyrka fastställelse tills kartorna återställts samt anmäla förhållandet till Kungl. Maj:t. Planprocessen hade vid den tidpunkten försenats i närmare sju år av Stenfors. (källa)
5. År 1967 kom Generalplaneberedningens stadsplaneförslag för Södermalm, Söder 67. Där föreslogs att Hornsgatan skulle bli till en huvudtrafikled i öst-väst riktning som anslöts via en stor trafikapparat till den nord-sydgående Södergatan. En enorm planskild korsning var tänkt att uppföras direkt öster om Maria kyrka. (källa)
6. Det nuvarande kvarteret Kronan utgjordes under 1600-talet och 1700-talets första årtionden av två långsträckta kvartersbildningar med vardera fem genomgående tomter avdelade av en gata mellan torget och Östra Ringgatan. Flertalet av tomterna var bebyggda, medan ett par nyttjades för odling av jordfrukter. 1749 års brand innebar att den norra hälften av kvarteret, utmed nuvarande Kungsgatan, avbrändes. Kvarterets omläggning till den nuvarande utsträckningen återges i J. Forsells stadsplaneförslag från 1761. Av Th. Wästfeldts planförslag från 1876 framgår att tomtindelning och bebyggelsestruktur i stort överensstämmer med befintliga förhållanden. I Alingsås, med sin hantverks- och köpstadskaraktär, kan den sociala strukturen avläsas i bebyggelsen och dess lokalisering i förhållande till torget och huvudgatan. (källa)
7. de la Vallées karriär tog under 1660-talet en annan vändning då han kallades att bygga upp Kommerskollegium och då han 1671 valdes till borgmästare i ämbets- och byggningskollegium. Ända till slutet av sin levnad lade han stadsplaneförslag och ritningar till privata byggnader. Han utbildade flera skickliga arkitekter och ingenjörer med svärsonen Mathias Spieler i spetsen. En av de la Vallées underarkitekter var landsmannen Johan Mel som fortsatte som fortifikationsarkitekt i provinserna. I en handling i Kammararkivet från 1686 skriver de la Vallee att han och hans elever skapat många estetiskt tilltalande byggnader i rikets städer såväl som på landet. Dessa skulle visa hur väl arkitekten använt statsmedlen för vilka han var redovisningsskyldig under Karl XI:s reduktion. (källa)
8. Kartan var den dittills största väggkarta, som utgetts över Stockholm. Den trycktes i 12 blad med hjälp av 12 tryckplåtar som sedan fogades samman. Hela kartan mäter 190 x 150 cm. Under 1800-talet antog man att det var en verklighetstrogen avritning av Stockholm men senare forskning har visat att Tillaeus även arbetat in flera stadsplaneförslag som ej kom att verkställas. (källa)
9. Stadsplaneändringar för bebyggelsen runt Stockholms slott hade redan under tidigt 1700-tal framlagts av överintendenten Nicodemus Tessin d.y. Tessins stadsplaneförslag var klart 1713 och i hans plan hade slottsomgivningen fått en ny skepnad, bland annat en ny Norrbro med en skulpturallé, en väldig kungadom och en ny Riddarholmskyrka som förde tanken till Peterskyrkan i Rom. Mot Strömmen, i Kungsträdgårdens förlängning, tänkte Tessin sig en 112 meter lång "segerhall" med arkader och kolonner i dorisk ordning, med två hörntorn och utställningshallar med 50 meters takhöjd. Här skulle det radas upp erövrade kanoner, fanor och andra krigstroféer. På Helgeandsholmen planerade han en beridarebana för ryttarspel och andra förlustelser, till och med en björngård skulle byggas. Det gillade dock inte kungen Karl XII, som helst ville ha Helgeandsholmen för sig själv. (källa)