Stadsplanering Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stadsplanering

1. Gränd kallas en smal gata avgränsad av höga murar eller hus. Gränden är normalt så smal att biltrafik inte är möjlig på den. Gränder förekommer ofta i de äldre delarna av en gammal stad, medan nutida stadsplanering försöker undvika detta till förmån för en ljus och luftig miljö. (källa)
2. Begreppet används också i vidare betydelse inom stadsplanering och arkitektur för mark som blivit över efter exploatering. (källa)
3. Industriområden anordnas oftast i utkanten av tätorterna och hålls i modern stadsplanering i görligaste mån skilda från bostadsområdena. Sedan ett antal år tillbaka har man på vissa platser experimenterat med att åter blanda vissa typer av främst lättare industri med bostadsområdena, ungefär som man gjorde fram till början av 1900-talet då bostäderna ofta anlades så nära fabrikerna som möjligt. Framförallt vill man minska reseavstånden mellan hem - industri för att minska på transportväsendets miljöbelastningar som de medför samhället. (källa)
4. Lantmäteri (distriktslantmätare) kallas geometrisk uppmätning, kartläggning, och till exempel topografisk beskrivning av mark, skapande av kartor. Används för stadsplanering, utmärkning av ledningsnät, tecknande av tomtgränser m. I Sverige styrs verksamheten centralt av Lantmäteriet sedan 1974, med regionala och kommunala myndigheter och kontor. Lantmäteriet uppstod i Främre Orienten för bland annat konstbevattning, och spred sig till Europa genom Romerska riket som var känt för sin stadsplanering, sina akvedukter, vägbyggnader, och fälttåg. (källa)
5. Medan stadsplanering bedrivits medvetet mycket länge, så är regionplanering ett mer nutida fenomen. En tidig förespråkare för regionplanering var skotten Patrick Geddes, som i sin bok Cities in Evolution (1915) förespråkade regionala undersökningar som grund för hur städerna skulle kunna utvecklas. Funktionalisternas internationella organisation CIAM (Congrès Internationaux d'Architecture Moderne) slog fast 1933 i sin stadsbyggnadsdeklaration, Aténchartan, att "stad och landsbygd växer samman som delar av samma regionala enhet. Varje stad är en del av en geografisk, social, kulturell och politisk enhet – region – på vilken deras utveckling vilar. Städer och storstäder kan inte studeras skilt från den omgivande regionen". En ytterligare inspiratör var den amerikanske sociologen Lewis Mumford, som 1923 var med och grundade Regional Planning Association of America. (källa)
6. Inom privata tjänsteföretag kan det till exempel handla om att analysera relevant befolkningsprognoser, stadsplanering och klimatförändringar. Där används begreppet samhällsanalys av stora aktörer som ägnar sig åt infrastruktur och samhällsplanering , men också av företag verksamma inom kommunikations- och påverkansarbete. Inom offentlig förvaltning - till exempel regioner och kommuner - finns ofta avdelningar för samhällsanalys, vars uppdrag är att till exempel ta fram fakta och statistik, göra analyser, uppföljningar och utvärderingar. Inom universitetsvärlden används begreppett som ett paraplybegrepp för utbildningsprogram som syftar till att bidra med kunskap om olika samhällsfenomen, om människors livsvillkor och frågor som rör samhällens organisering. Utbildningsprogrammen återfinns på en rad olika lärosäten och innehåller olika ämneskombinationer där man kan få examen i exempelvis sociologi, statsvetenskap, ekonomisk historia, filosofi och kulturgeografi. (källa)
7. Samhällsplanering är ett tvärvetenskapligt fackområde som omfattar riktlinjer och målsättningar för utveckling av fysisk planering som bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Till samhällsplanering hör även ekonomisk och social planering. Samhällsplanering handlar om att väga olika intressen mot varandra för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i våra städer och regioner. Begreppet kan även inbegripa stadsplanering. (källa)
8. Det är oklart vem som först definierade och använde begreppet men det används i huvudsak inom antropologi, sociologi, landskapsarkitektur och även etnologi och arkitektur. Den svenska socialantropologen Lars Dencik använde begreppet 1989 för att beskriva barns sociala nätverk. Den tyska historiker Hasso Spode under år 1994 och den tyska antropologen Elisabeth Katching-Fasch under år 1998 använder begreppet för att beskriva "staden som "sociotop" av multikulturella livsstilar". Den tyska landskapsarkitekten Werner Nohl har använt begreppet under 1990-talet för att beskriva olika stadstypers sociala sammansättning. Begreppet har under 2000-talet fått en omfattande användning inom svensk stadsplanering. Den första sociotopkartan gjordes år 2000 av landskapsarkitekt Alexander Ståhle vid Stockholms stadsbyggnadskontor. Kartan, som bygger på enkätundersökningar, intervjuer, och fältobservationer, visar hur Stockholms stads offentliga platser och grönområden används och upplevs av stadens invånare, samt om de är lokala eller regionala. Kartan är ett underlag för stadens övergripande planering och byggande. (källa)