Stadsprivilegier Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stadsprivilegier

1. Det bör noteras att kyrkstäderna, trots benämningen, inte hade några stadsprivilegier. I vissa fall utvecklades dock kyrkstäderna till municipalsamhällen, detta gäller Gällivare (1893) och Arvidsjaur 1895. (källa)
2. Ett landeri, från tyskans Länderei (ungefär bruksjord), är en bebyggd, ståndsmässig jordbruksfastighet som ligger inom en stads donationsjord, det vill säga mark som staten tilldelat staden i samband med att staden fick sina stadsprivilegier. Landeriet ägdes av en medborgare i staden och nyttjades oftast som lantegendom under sommarhalvåret. Därför byggdes bostadshuset oftast endast för detta ändamål, alltså utan särskild värmeisolering. Med tiden kom landerierna dock att bli åretruntbostäder, varvid huvudbyggnaderna vinterrustades. På landerier bedrivs jordbruk och vanligen boskapsskötsel. (källa)
3. Näringsfrihet innebär att vem som helst får starta företag och att konkurrensen mellan företagen ska vara fri utan att det allmänna gör ingrepp. Personer som är belagda med näringsförbud får under en viss tid inte bedriva näringsverksamhet. Historiskt begränsades näringsfriheten av de stadsprivilegier som fanns i Europa från medeltiden. (källa)
4. Regale innebar att kronan hade rätt till del av avkastningen från allt på rikets jord. Så förbehölls till exempel i äldre tider kungen rätt att ensam skjuta vissa djur, jaktregale. Vidare tillägnade kronan sig viss rätt till allmänningar (skogsregale), större vattendrag (vattenregale) och malmstreck (bergsregale), de så kallade grundregalen. Slutligen förbehöll kronan sig ensamrätt eller monopol att ombesörja en eller annan för allmänheten avsedd inrättning, såsom postväsendet (postregale), mynttillverkning (myntregalet) eller att utöva vissa näringar, såsom tobakstillverkning (tobaksregale, se Tobaksmonopol i Sverige), brännvinstillverkning (se kronobränneri) och saltberedning (saltregale). Så var även handel reglerad, genom stadsprivilegier och stadslagen, och utbildning genom universitetsprivilegier som Uppsala universitets privilegier. (källa)
5. Tysklands förbundsländers delstatsregeringar har rätt att tilldela en kommun nya stadsprivilegier, vilket idag vanligen sker för orter som är egna kommuner och genom tillväxt fått en karaktär av medelstor tätort. Det enda stadsprivilegiet i modern tid är dock just rätten att officiellt kalla sig stad. Ett exempel på detta är staden Wildau utanför Berlin, tilldelad stadsrättigheter så sent som 2013. Det förekommer även att städer förlorar sin stadsstatus genom kommunsammanslagningar, om den större nybildade kommunen inte ges stadsstatus. Ett exempel på detta är Fehrbellin. (källa)
6. På platsen låg tidigare en kungsgård, men staden Säter planlades 1630 och fick stadsprivilegier 1642. Stadens centrala delar är en av landets bäst bevarade trästäder. Strax väster om staden finns även Säters sjukhus som öppnades 1912 som då var ett av Sveriges största mentalsjukhus. Sjukhusets rättspsykiatriska avdelning är bland annat känd för att ha haft Thomas Quick, Lars-Inge Svartenbrandt och Sigvard Nilsson-Thurneman intagna. Säter är även känt för Säterdalen och sitt myntverk som tillverkade så kallade klippingar. Stora triathlontävlingar arrangeras årligen på orten och år 1999 och 2004 arrangerade Säter världsmästerskapen i långdistans. (källa)
7. Stadslagen är den lag som fram till 1736 gällde i de svenska städer som hade stadsprivilegier. I första hand avses kung Magnus Erikssons stadslag, eller den lag som gällde för städerna vid sidan av den för landsbygden gällande landslagen. (källa)