Stafflimålare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stafflimålare

1. Som stafflimålare utförde han målningar i gouache, olja samt akvarell med vitt skilda motiv och illustrationer för Göteborgs- och Stockholmspressen. Hans tapetmönster som han formgav för företaget Duro visar på djärva geometriska former och färgställningar. Han designade även bruksföremål som var starkt inspirerade av samtidens modernism. Som teaterdekoratör utförde han bland annat dräkter och scenbilder till Oidipus som gavs på Konserthusteatern i Stockholm 1928, materialet från denna föreställning visades i London 1929. Till sin 75-årsdag utgav han den illustrerade memoarboken Penselstråk. Lundström är representerad vid bland annat Nationalmuseum och Nordiska museet. (källa)
2. Alexander Dejneka tillhörde under slutet av 1920-talet organisationen OST (Stafflimålarnas förening). Liksom de flesta konstnärsgrupper vid denna tid stod OST för en konst med revolutionärt innehåll, men de förespråkade en modern realism i utförandet. Deras stil var ett figurativt måleri utvecklat ur avantgardekonsten. Dejneka skapade under dessa år verk med motiv från fabriker och inbördeskriget i en stram modern realism. Kända är bland annat målningarna Kvinnliga textilarbetare från 1927 och Försvaret av Petrogard från 1928. (källa)
3. Le Brun studerade för Vouet och senare i Rom där han tog starka intryck av Poussin som studerade där samtidigt som honom. Vid sin hemkomst grundade han Académie Royale de Peinture et de Sculpture och blev senare dess direktör. Efter hand blev Lebrun mer verksam som arkitekt och dekoratör än som stafflimålare. Han utsmyckade slottet Vaux-le-Vicomte och från 1660-talet Louvren och Versailles, särskilt märks Apollongalleriet i Louvren och Spegelgalleriet i Versailles bland hans alster. (källa)
4. Han var son till målarmästaren Nils Peter Sköld och Paulina Jonsson och gift med Ingeborg Carlsson. Sköld studerade vid Halmstads tekniska aftonskola 1911–1915 samtidigt praktiserade han som yrkesmålare för sin far. På lediga stunder målade han romantiska skildringar från Halmstads gatuliv, hans målningar uppmärksammades och han rekommenderades att utbilda sig till konstnär. Han studerade konst för Carl Ryd och Tor Bjurström vid Valands konstskola i Göteborg 1919–1921 och vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm 1922. Han var därefter verksam som dekorations- och stafflimålare i Göteborg fram till 1926. Han genomgick konsevatorsutbildning hos Alfred Nilsson i Stockholm 1927–1929. Efter utbildningen specialiserade han sig på konservering av äldre kyrklig och profan konst. Till hans större arbeten som konservator räknas konserveringen av Hedareds stavkyrka i Västergötland samt några nya dekorativa målningar i andra kyrkor. (källa)