Stag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stag

1. Ursprungligen avsåg ordet en större galär, men sedan mitten av 1800-talet har man i Norden med galeas avsett den vanligaste typen av skutor, snedsegelriggad med två master, den förliga stormast och den akterliga mesanmast. Åländska galeaser har trots sitt namn lika lång eller något längre aktre mast, något som annars gäller skonerter. På bägge master brukar föras gaffelsegel, toppsegel och förr eventuellt ett par råsegel i toppen av stormasten, numera bara en salning. I fören har den för det mesta ett rätt långt bogspröt, där det är fästat ett eller två förstag, där man för klyvare. Innerst, från däck går ytterligare ett stag upp till salningen, där focken förs. I aktern finns vanligen en rätt rymlig kajuta, och på 1900-talet en styrhytt för rorsman vid ratten, och skepparens sjökort. Under de närmaste förra århundradena seglade hundratals, kanske tusentals, små fartyg av den typen runt Östersjön och Nordsjön kors och tvärs, och på de större insjöarna, med förnödenheter, den så kallade bondeseglationen. Ännu långt in på senare halvan av 1900-talet fraktade många familje- och partrederier sand, ved och grus från landsortshamnar till de större städerna med galeaser. Skepparna var för övrigt vanligtvis så erfarna att några sjökort egentligen sällan behövdes. (källa)
2. Höhässjor var av olika typ i olika delar av Sverige och även mellan närliggande byar. En typ som var vanlig i exempelvis Ångermanland var att de vertikala stolparna, krakarna, stöttades med 3 stag. I stolparna borrades hål för träpinnar som sattes i hålen och stack ut några decimeter för att slanor (cirka 6 eller 7 stycken) skulle kunna ligga mellan stolparna på de utstickande pinnarna. En sådan hässja rymde en "länk" hö. "Länk" är ett (numera historiskt) mått på en mängd hö. En höhässja med vertikala stolpar, och slanor däremellan, rymde 2 "länkar" hö. (källa)
3. Ankarkättingar och andra grövre ringkedjor har ibland ett tvärgående stag. Den här typen av kätting kallas "stagad" eller "stolpad" kätting. Staget gör dels att länkarna inte deformeras vid hög belastning, och dels att kättingen löper mindre risk att "trassla sig". (källa)
4. Litsa, litsning, är metoden att fästa ett segel mot mast, rå, eller förstag på en segelbåt eller ett segelfartyg. Både arbetsmomentet och att utföra en sådan infästning i sig kallas litsa eller litsning. En litsning utföres på så sätt att seglen kan sättas (hissas upp) eller halas ned på mast eller stag. (källa)
5. Seglet finns i två former: det kan vara flygande, med halsen för om masten, eller stående, med halsen vid masten. I det förra fallet skiftas rån och seglet alltid över till nya lä då man stagvänder. Fallet används ofta som vant eller stag. (källa)
6. Nästa stag i utvecklingen var att skapa ett skyddande hus för gårdens djur av den numera bofasta bondefamiljen. Stallet, till en början hopbyggt med bostadshuset, torde vara ett av husets första speciellt anpassade uppgifter utöver att vara skydd för människan. (källa)
7. En mast är en vertikal stående rundhult eller konstruktion på segelbåtar samt segelfartyg för anbringande av de segel som påverkar farkostens framdrivning. Master kan vara placerade i en mastfot på däcket eller gå igenom däckets mittfisk eller (masthål) ned till kölsvinet. Master är oftast stagade i farkosten sid- samt långskepps med stag, även master utan stag (ostagade) förekommer på mindre båtar. (källa)
8. Masterna på en råseglare (förifrån) kallades som följer: (tremastad) fullriggare: fock-, stor- och kryssmast, fyrmastastad fullriggare, fock-, stor-, kryss- och jiggermast, femmastad fullriggare, fock-, stor-, mellan-, kryss- och jiggermast. Alla master förde råsegel, åtminstone den aktersta också ett gaffelsegel: mesanseglet. Dessutom tillkom en mängd stagsegel. På barkskeppen var ordningen densamma frånsett att man på aktersta masten, mesanmasten, inte förde några råsegel, utan över mesanseglet (2), på stora fartyg ofta delat på höjden, ett gaffeltoppsegel (1). På briggar för man fockmast och stormast, med ett stort gaffelsegel, briggseglet, på den annars råtacklade stormasten. Skonare, jakter m.fl. i huvudsak snedsegelriggade fartyg för ofta råtoppsegel och eventuellt bredfock, se dessa. (källa)
9. I Sverige finns inga andra dokumenterade behandlingar än operation vid krökar som är större än 40–50 grader Cobb. Denna operation kräver ca ett års konvalescens och utgången är inte garanterat lyckosam. Operationen går till på så vis att två metallstag opereras in längs det område som stelopereras. Dessa håller upp ryggraden och gör att ryggen håller sig i ett rakt läge och att den stelopererade inte längre kan böja det området. Mellan kotorna lägger man benmassa som växer ihop med resten av ryggraden. Man kan se det som att de opererade kotorna är sammansmälta. Skulle man vid ett senare tillfälle operera bort stagen innebär detta att ryggraden fortfarande håller sig i ett rakt läge, trots att de stag som hållit den uppe är borta. Läketiden vid en skoliosoperation är ca 9 månader. Patienten får inte lyfta mer än 3 kilo i taget under de första tre månaderna efter operationen, och under de första sex månaderna inte heller delta i skolgymnastik eller utöva idrott. Skoliosopererade lever idag ett bra liv, och operationen behöver inte innebära en större begränsning i livet. Oftast handlar det om små begränsningar som att ha svårt att böja sig, eller att kanske inte kunna arbeta med tunga lyft och liknande. (källa)
10. Spriseglet var litsat till masten på de äldre båtarna, på moderna båtar används även mastskena. En del större båtar som till exempel fiskarnas storbåtar med flera kunde ha två eller tre master för sprisegel. Båtar som har haft stagade master har även fört toppsegel på stormasten och stagfock på fockmasten, även en del båtar har fört klyvare. Spriseglet har varit vanligt för på en del båtar utan vant eller stag. Spriseglet var vanligt på följande ekor eller snipor såsom blekingeekan, Ölandssnipan samt Gotlandssnipan. Spriet (även kallat spristång och spristake) fästs diagonalt från mastens nedre del i en spriögla till seglets aktre övre horn, sprihornet. Nuförtiden används spriseglet bland annat på optimistjollen. (källa)