Stagsegel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stagsegel

1. Klyvare är ett försegel som ingår i ett arrangemang av flera stagsegel på segelfartyg och en del äldre segelbåtar: ofta en stagfock som sitter på fockstaget mellan båtens stäv och salningen (skarven mellan undermast och toppmast, normalt ca 2/3 av mastens totala höjd), en klyvare som sitter på klyvarstaget mellan bogsprötet eller klyvarbommen och salningen, samt en jagare som sitter på toppstaget mellan bogsprötet eller klyvarbommen och masttoppen. (källa)
2. I formell rigg-terminologi så är en kutter-rigg en bermuda- eller gaffel-rigg med två eller flera förstag för lika många stagsegel. Förstagen kan vara fästade i ett fast bogspröt. (källa)
3. Fram till 1700-talet var mesanen på större fartyg vanligen ett latinsegel, fram till 1900-talet vanligen ett gaffelsegel. I moderna riggar är mesanen ett bermudasegel. Gaffelmesanen på stora barkskepp är ibland delad på två segel (därtill förs på mesanmasten topp- och stagsegel). Då mesanen används som stormsegel är den ofta triangulär och fäst i så fall endast vid masten och bommen, inte vid gaffeln. (källa)
4. En rullgenua eller ett rullbart storsegel ersätter inte helt rev eller skilda stormsegel: formen på ett segel minskat genom rullande är ofta allt annat än idealisk. Segelduken på en rullgenua är också sällan tillräckligt stark för stormvindar. Försegel (stagsegel) kan förses med rev, men detta är ovanligt. Rullfock eller ett storsegel som rullas in i masten eller bommen underlättar ifall men är ensamseglare, samt på en båt med liten besättning. (källa)
5. Masterna på en råseglare (förifrån) kallades som följer: (tremastad) fullriggare: fock-, stor- och kryssmast, fyrmastastad fullriggare, fock-, stor-, kryss- och jiggermast, femmastad fullriggare, fock-, stor-, mellan-, kryss- och jiggermast. Alla master förde råsegel, åtminstone den aktersta också ett gaffelsegel: mesanseglet. Dessutom tillkom en mängd stagsegel. På barkskeppen var ordningen densamma frånsett att man på aktersta masten, mesanmasten, inte förde några råsegel, utan över mesanseglet (2), på stora fartyg ofta delat på höjden, ett gaffeltoppsegel (1). På briggar för man fockmast och stormast, med ett stort gaffelsegel, briggseglet, på den annars råtacklade stormasten. Skonare, jakter m.fl. i huvudsak snedsegelriggade fartyg för ofta råtoppsegel och eventuellt bredfock, se dessa. (källa)
6. Stagsegelskonare har stagsegel nertill mellan masterna. Ofta förs ytterligare segel ovan dessa, vanligen ett mellanstängstagsegel med samma form som det undre eller med ett förlik och längre akterlik (så att formen blir fyrsidig och liknar gaffelsegel), en s.k. Fisherman. En modernare variant är ett trekantigt segel med förliket fäst vid masten framför, det kallas ibland Shoulder of Mutton men även andra namn används, formen är som "vanliga" stagsegel som hissas uppochned, eller som ett gaffeltoppsegel. Finska Sail Training Associations (Suomen purjelaivasäätiö) flaggskepp Helena hade länge denna rigg. (källa)
7. Storsegel och fock på en typisk modern segelbåt är snedsegel (bermudarigg med bermudasegel respektive stagsegel), liksom stagseglen och mesanen på råseglare, spri-, gaffel- och loggertseglen på nordeuropeiska allmogebåtar samt latinseglen vanliga i medelhavsområdet och kring Indiska oceanen, för att nämna några vanliga typer. (källa)
8. Ett stagsegel är ett segel vars förlik (eller överlik) är fäst vid ett stag som löper föröver och vanligtvis neråt från en mast till däcket, bogsprötet eller en annan mast. (källa)