Stapelplats Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stapelplats

1. Napoleons vilja att upprätthålla och utvidga kontinentalsystemet var en stor bidragande orsak till invasionen på Pyreneiska halvön liksom till hans besättande av Nordsjökusten och Svenska Pommern. Sveriges vägran att år 1807 ansluta sig till systemet var en av huvudanledningarna till dess krig med Ryssland 1808–1809 och förlusten av Finland, och genom freden i Paris den 6 januari 1810 måste Sverige acceptera kontinentalsystemet. Här tillämpades det dock aldrig helt effektivt, utan Göteborg blev en stapelplats för den brittiska smyghandeln, vilket bidrog till stadens uppsving. Även för Danmark vållade kontinentalsystemet en del ödesdigra förluster, då Storbritannien 1807 rövade bort dess flotta av rädsla för, att denna annars skulle komma i Napoleons våld. Därigenom tvingades Danmark att alliera sig med Frankrike, vilket 1814 ledde till förlusten av Norge. (källa)
2. Österström är en by 45 kilometer nordväst om Sundsvall i Holms socken, Sundsvalls kommun. I Österström uppfördes 1832 ett vattensågverk vid ån mellan Holmsjön och Lill-Otern. År 1856 köpte grosshandlaren Fredrik Bünsow sågverket. Österström var då också stapelplats för plank, bräder, bilat virke och bjälkar från andra sågverk. Bünsow anlade runt 1860 en rälsbana där virket kunde dras med häst och vagn ner till Indalsälven. 1872–1873 lät Skönviks AB, som då ägde Österström, bygga om banan och köpte ett ånglok för att effektivisera transporterna av sågat virke och timmer. Med tiden fick järnvägens timmertransporter konkurrens av flottning, och järnvägen blev olönsam. Den lades ner 1921. (källa)
3. Arles hette tidigare Arelas eller Arelate och var redan en ansenlig stad då det, 46 f.Kr., gjordes till en romersk militärkoloni av Julius Caesar. Sin blomstringstid uppnådde staden under Konstantin den store, som upphöjde det till Galliens huvudstad under tillnamnet Constantina. Arles blev därefter säte för en ärkebiskop och den franska handelns främsta stapelplats. Flera gånger erövrat och förstört av visigoter, ostrogoter och saracener, bevarade det likvälänge sin glans. (källa)
4. Genom sina förträffliga hamnar, Lechaion vid Korintiska viken samt Kenchreai och redden Schoinus vid Saroniska viken, stod Korinth i omedelbar förbindelse med två hav och var därigenom en naturlig stapelplats för världshandeln mellan öster- och västerland. Det tillhörande landområdet, Korinthia, som i nordost begränsades av Megaris samt i väster och söder av Sikyon och Argolis, är till större delen bergigt och föga fruktbart. Själva staden låg på en högslätt vid norra foten av en till 575 meter över havet uppstigande bergskedja med taffelformigt avplattad topp, som utgjorde dess borg Akrokorinthos. Denna nästan ointagliga fästning, som genom flera högt upp på bergsluttningen framvällande källsprång, bland dem den berömda källan Peirene, var rikligen försedd med ypperligt dricksvatten, bildade nyckeln till Peloponnesos och var en av de strategiskt viktigaste punkterna i Grekland. Med den tolv stadier (strax över 2 km) nordligare belägna hamnstaden Lechaion var staden förenad med två långa, parallellt löpande murar, och till dess fästningsverk bör även räknas den långa mur som på det smalaste stället avspärrade hela Isthmos (Korintiska näset) från hav till hav. Korinths största tempel var Afroditetemplet på stadens akropol där, enligt Strabon, tusentals prostituerade arbetade. Ett stycke öster om staden vid Saroniska viken låg det vidsträckta, åt Poseidon helgade område, där de isthmiska spelen brukade hållas. Betydande lämningar av det forna Korinth har lagts i dagen genom de utgrävningar som 1896 och följande år företagits av Rufus B. Richardson m.fl. på uppdrag av Amerikanska skolan i Aten. (källa)