Statskontor Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet statskontor

1. Direkt efter detta år 1983 initierade Statskontoret en större satsning på Unix i Sverige. Detta kallades för basdatorsatsningen och med basdator menades en minidator till vilken 16–32 användare för "lokala och decentraliserade tillämpningar" kunde anslutas, och man specificerade uttryckligen att dessa basdatorer skulle använda Unix System V som operativsystem och att de skulle ha ett skalprogram. Man skilde tydligt mellan dessa "basdatorer" och persondatorer, begreppet "basdator" ligger nära det vi idag kallar en server. Efter en utvärdering publicerad i januari 1985 upprättade Statskontoret i april år 1985 ett ramavtal (avropsavtal) med följande leverantörer och Unix-system. (källa)
2. FRI bildades 1968 efter beslut av riksdagen angående organisation med mera av försvarets rationaliseringsverksamhet (prop. 1968:35). Utgångspunkt för propositionen var en promemoria upprättad inom försvarsdepartementet grundad på militära rationaliseringsutredningens betänkande (Stencil Fö 1965:7). Statskontorets militära enhet ersattes därmed av ett centralt verk. (källa)
3. Den första anses vara Undervisningen om rikets ränta 1530–33. Gustav Vasa inrättade Räntekammaren, vilken utvecklades till Kammarkollegium 1539 under ledning av Kammarmästaren, från1600-talet benämnd Riksskattmästaren. Johan III inrättade den årliga Rikshufvudboken, en sammanställning över rikets finanser. År 1680 avskaffade Karl XI riksskattmästarämbetet och inrättade i stället Statskontoret, som fick det centrala ansvaret för riksräkenskaperna – eller riksstaten. År 1920 inrättades Riksräkenskapsverket, som övertog detta ansvar från Statskontoret. (källa)
4. Deputationen hade att av Kontributionsränteriet mottaga "ständernas obligationer", som den skulle dels använda till betalning av förskott och lån, dels avyttra mot reda pengar eller accepterade växlar, vidare skulle den uppbära rikets inkomster och därmed förnöja K.M:ts och vederbörandes assignationer. Kontributionsränteriet förlorade dispositionsrätten över kontributionen och durchtågsgärden, och Statskontoret försattes totalt i overksamhet. Deputationen fick inte vidtaga någon åtgärd utan Görtz' vetskap och bifall samt var skyldig att utan invändning verkställa hans befallningar. Den var således ett verktyg i den allsmäktige gunstlingens hand. von Dernath var Görtz' ställföreträdare och antog stundom i deputationen dennes höga ton, men uttalade för honom sitt missnöje med flera av hans åtgärder. Det är att märka, att ingendera var svensk medborgare och att Görtz ansvarade endast för konungen. Sitt namn fick deputationen av den anledning, att den skulle upphandla de för hären erforderliga förnödenheterna, varför den s.k. upphandlingsavgiften utskrevs. Genom maktens samlande på en hand stävjades obehöriga ingrepp i finansförvaltningen, men deputationen ansåg sin egentliga uppgift vara att bestrida de löpande utgifterna och bekymrade sig föga om anvisningar, som Statskontoret och Kontributionsränteriet inte förmått betala. (källa)
5. Ända fram till 2004 var räntan på Karl XIII:s hemgiftskapital en särskild post i den svenska statsbudgeten. Bakgrunden är att ständerna vid 1778–79 års riksdag beslöt att bevilja den dåvarande hertig Karl en hemgift i form av ett insatt kapital på 100 000 riksdaler specie, och att den årliga räntan på beloppet skulle överlämnas till hertigen. Detta fullföljdes genom ett beslut av kung Gustav III i december 1780 om att Statskontoret skulle sätta in hemgiften i bank för Riksgäldsdirektionens räkning och att Statskontoret skulle betala fem procent årlig ränta på kapitalet till hertig Karl eller hans ombud. Efter att Riksgäldskontoret inrättades 1789 överflyttades både kapitalet och skyldigheten att betala räntan till kontoret. (källa)
6. Statskontorets kontorsbyggnad i Helsingfors (1984). (källa)
7. Kontrollverket bildades genom Kungl. Majestäts stadga den 7 december 1752 och fick till uppgift att probera och kontrollstämpla guld-, silver- och tennarbeten. Verket fick till chef en överdirektör, men var subordinerat Kommerskollegium och hörde till dess stat. Från 1 juli 1831 stod verket under Bergskollegiets överinseende, förenades med Myntverket under samme överdirektör 1 september 1833, varefter de båda förenade verken 1 september 1838 ställdes under Statskontorets överinseende. År 1877 organiserades verket som självständigt styrelseverk under Finansdepartementet med en kontrolldirektör som chef samt en kontrollör och en assistent som tjänstemän. Chefen ägde, jämte myntdirektören, inseende över mynttillverkningen. År 1910 förenades kontrollverket åter med Myntverket till ett, under chefskap av myntdirektören ställt, ämbetsverk, Mynt- och justeringsverket, till vilket även överinseendet över justeringsväsendet i riket blivit förlagt. (källa)
8. Inom en del andra verk, t. ex. Kammar- och Kommerskollegierna, Kammarrätten, Statskontoret, Post- och Telegrafverken samt Överintendentsämbetet, är kammarskrivartiteln numera utbytt mot andra benämningar. (källa)
9. Ganska snart efter 1634 års regeringsform inrättades fler hovrätter och senare under bland annat Karl XI inrättades också fler kollegier centralt i Stockholm, bland annat Bergskollegiet, Kommerskollegiet, Statskontoret och Kammarrätten (de två sistnämnda uppstod ur Kammarkollegiet), som samtliga (inklusive kammar- och hovrätterna) fick presidenter som chefer. Benämningen president som myndighetschef lever endast kvar i hovrätterna och i kammarrätterna, där de ofta benämns hovrättspresident eller kammarrättspresident. Karl XI avskaffade också de medeltida titlarna rikskansler, riksdrots med flera liksom titeln riksråd, för att öka kungens enväldiga makt och minska den rika slottsadelns makt. De ersattes med titlarna president och kungligt råd, rikskanslern kallades kanslipresident. (källa)
10. statskommissarie, tidigare titel för byråchef i Statskontoret. (källa)