Statskupp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet statskupp

1. Efter Gustav III:s statskupp 1772 minskade ämbetets betydelse under kungens alltmer auktoritära styre. 1786–1790 fanns periodvis två kanslipresidenter och därefter och fram till 1792 var ämbetet obesatt. I samband med mordet på Gustav III 1792 utnämndes Evert Vilhelm Taube af Odenkat till kanslipresident, men han avgick och ersattes samma år av Fredrik Sparre som innehade det återuppväckta ämbetet Rikskansler. 1801 avvecklades kanslikollegium, vars uppgifter till stor del togs över av Kunglig Majestäts kansli, som leddes av Fredrik von Ehrenheim som 1801–1809 innehade titeln kanslipresident. Den sista kanslipresidenten, som utnämndes 1809 och samma år istället blev den förste utrikesstatsministern, var Lars von Engeström. (källa)
2. Statskupp – ett plötsligt och ur rådande författnings synsätt, olagligt maktövertagande i en stat. (källa)
3. Egypten (2011-2012) - (ej statskupp - tidigare presidenten Hosni Mubarak lämnade över makten till militären för en övergångsperiod tills nästa val). (källa)
4. Statskupp är ett plötsligt och enligt rådande författning olagligt maktövertagande i en stat. Det är vanligtvis utfört av en mindre grupp inom etablissemanget (oftast dock inte själva i regeringsställning) och kan ske med användande av våld, hot om våld eller endast genom politiska medel (palatsrevolution). (källa)
5. Oktoberrevolutionen har av vissa, huvudsakligen antikommunistiska, källor kommit att presenteras som en statskupp. Det hänvisas ofta till att bolsjevikerna fick minoritet i valet till sovjeterna inför sammanträdet av arbetar- och soldatdeputerades första kongress (delegaterna omfattade 283 socialistrevolutionärer, 248 mensjeviker, 105 bolsjeviker och 73 partilösa). Dock ägde denna kongress rum i juni 1917, innan den tsartrogne generalen Kornilovs misslyckade kuppförsök i augusti. (källa)
6. Frihetstidens liberala tryckfrihetslagar bidrog till en allt öppnare samhällsdebatt. Därmed föll det naturligt att pamfletter fick stor användning när budskap skulle spridas. Tiden före Gustav III:s statskupp hade de politiska mediala striderna blivit allt skoningslösare och pamfletterna fått ett allt aggressivare språkbruk. När sedan Gustav III tog makten och införde envälde förlorade den mediala opinionsbildningen sin betydelse. Dessutom innebar Gustav III:s tid vid makten att en mer auktoritär pressideologi tog form. (källa)
7. 1720 års regeringsform (fullbordad 05–02) och 1723 års riksdagsordning var de grundlagar efter vilka Sverige styrdes under frihetstiden. De avskaffades genom den kungliga statskuppen 1772. (källa)
8. Gränsen mellan revolution och statskupp är inte absolut. En förutsättning för att ett maktövertagande ska kunna kallas revolutionärt, är att maktövertagandet ska ske med brett folkligt stöd. Språkbruket har i detta fall också förändrats över tid. Gustav III statsvälvning, som också hade ett visst stöd i olika samhällsskikt, betecknades av sin samtid som en revolution men kallas ofta för statskupp. (källa)