Stenåldern Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stenåldern

1. Metoden att göra eld med eldstål är känd sedan yngre stenåldern. Stålframställning kräver temperaturer på drygt 1500 grader. Under de första tidsperioderna när människan tände sin egen eld framställdes gnistor med framför allt pyrit, järnsulfid (FeS2). Under gynnsamma förhållanden är pyrit till och med självantändande. (källa)
2. Under stenåldern var Gotland befolkat av säljägare och fiskare. En boplats har varit grottan Stora Förvar på Stora Karlsö där 9200 år gamla lämningar har hittats, en annan Ajvideboplatsen på Ekstakusten innanför Karlsöarna. Stora Bjersmannen, vars skelett förvaras på Fornsalen i Visby, tros vara mellan 9000 och 7000 år gammal. (källa)
3. Slagna stenverktyg tillverkades under stenåldern ofta av material med finkorning kristallstruktur, som flinta, kalcedon eller obsidian, men även av grövre material som kvarts, kvartsit eller grönsten. Slipade stenverktyg tillverkades av grovkornig sten som basalt, ryolit, granit eller andra magmatiska bergarter, vars grova struktur gjorde dem lämpade att mala och slipa andra material, som växter och andra stenar. Många praktfulla stenyxor tillverkades just av grönsten. (källa)
4. Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen. Eftersom naturen rör sig i en ständig cirkel av födelse, liv, död och återfödelse bär gudinnorna/mödrarna alla dessa aspekter. Därmed är cirkeln också en symbol för gudinnorna/mödrarna. Många kulturer har eller har haft gudinnor vanligast som en del av en pantheon. Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon av enbart kvinnliga väsen/mödrar. Under neolitisk tid (bondestenåldern) fick gudinnan/modern en gemål och pantheonen kom att bestå av både gudinnor och gudar. Så småningom kom gudinnor, precis som gudar, i mytologin ofta att få ansvar över ett område. Exempel på områden är visdom, tur, kärlek, jakt, krig, osämja, moderskap, himmel, underjorden m.m. (källa)
5. Ursprungliga arter av vildfår finns idag i östra Asien, samt i Nordamerika och Nordafrika. I Europa lever den europeiska mufflon vilt på Korsika och Sardinien, men det har varit under diskussion om denna i själva verket är införd av människan under stenåldern som något av de allra första tamfåren. Alla andra europeiska fårarter dog ut för 3 000 år sedan, de sista på Balkan. De flesta fåren lever i bergsregioner men det finns även populationer, till exempel en grupp av tjockhornsfår, som förekommer i öknar. (källa)
6. När människorna under stenåldern blev bofasta uppstod gården som begrepp. Med gården som fast punkt i tillvaron kunde människan hålla boskap, bruka jorden och lagra överskottet i skydd för väder och vind, djur och andra människor. (källa)
7. Harpuner av ben eller horn med olika utformningar förekommer ofta på boplatser från äldre stenåldern (paleolitiska och mesolitiska). Harpunerna har använts vid fiske och troligen även vid sälfångst på grunt vatten. Själva harpunspetsen var ofta löst fastsatt i skaftet och sammanbunden med ett snöre så att spetsen lossnar när det når bytet. Därefter kunde bytet halas in med hjälp av skaftet. Troligen har också flera harpuner bundits samman på ett skaft till ett s.k. ljuster. Ljuster har tills i modern tid använts till exempel ålfiske och bäverjakt. (källa)
8. Äkta hirs och kolvhirs har varit viktiga grödor sedan yngre stenåldern i Kina. Man har där funnit bevis på hirsodling från 7000-5000 f.Kr. Även 4000 år gamla nudlar av hirs har hittats i Kina. (källa)
9. Den användes till redskap under stenåldern i flintfattiga områden, särskilt i norra Skandinavien. (källa)