Stenkol Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stenkol

1. Beckkol eller gagat är en becksvart, glänsande varietet av stenkol eller brunkol som har mussligt brott.. Den kan vara så fast och så lite spröd att den går att skära, fila och svarva utan att den splittras. Vid slipning får den en vacker polityr av stark fettglans. Den används för tillverkning av smycken (broscher, nålar, armband med mera). (källa)
2. Gasverk är en industriell anläggning som producerar stadsgas. Ursprungligen tillverkades gasen i kolgasverk genom torrdestillation av stenkol, vilket gav inkomstbringande biprodukter i form av koks, ammoniak och bensen. Eftersom det var en smutsig och miljöfarlig process övergick gasverken med tiden till spaltgasverk, där gasen istället produceras genom omvandling (spaltning) av lättbensin eller butan. Idag har man lagt ner även spaltgasverken och ersatt dessa med naturgas- eller biogasanläggningar. Naturgas transporteras antingen i långa pipelines från gasfyndigheterna eller i flytande form (LNG) med fartyg och/eller tankbil till särskilda blandningstationer, där gasen fårätt tryck och sammansättning, och sedan förs in i stadsgasnätet. Biogas produceras genom rötning av organiska restprodukter i särskilda produktionsanläggningar för biogas, och förs sedan via rörledning och blandningsstationer in i stadsgasnätet. (källa)
3. Gengasen hade sitt ursprung i industriella tillämpningar under 1800-talet, som ersättning för stenkol i områden där det fanns gott om billig ved. Ett industriellt användningsområde var för att elda ugnar inom järnframställning. En annan tillämpning var ugnar för framställning av eldfast tegel. (I Höganäs från år 1875.) I fordonstillämpningar under 1900-talet har syftet varit att ersätta bensin som drivmedel. (källa)
4. kol (en tunna stenkol skulle i slutet av 1600-talet rymma 170 liter). (källa)
5. En ovanlig typ av kakelugnar tillverkades 1900-1914 av Höganäsbolaget. Dessa hade eldstad av gjutjärn, var avsedda att eldas med nordvästskånskt stenkol och hade fasader mot två rum. (källa)
6. Under karbon bildades sumpskogar som bestod av ormbunkar, fräken- och lummerväxter som växte i form av gigantiska träd, främst lummerväxter av släktena Lepidodendron och Sigillaria samt fräkenväxtsläktet Calamites. Det är bland annat dessa skogar som under årens lopp bildat det kol, framför allt stenkol, och den olja som vi idag utvinner som fossila bränslen. Ett karakteristisk inslag mot slutet av perioden och den efterföljande permperioden var den nakenfröiga, trädformiga Glosspteris, vars tungformiga blad fälldes årstidsmässigt. De trädformiga lummerväxterna dog nästan helt ut före karbons slut och andra växttyper, främst ormbunkar och fröormbunkar fick större betydelse i de gamla sumpskogsområdena. Bland dessa ormbunkar märks Cordaitales. (källa)
7. Numera tillverkas kimrök industriellt genom förbränning av kolväten från stenkol, petroleum och naturgas, under väl kontrollerat underskott av luft i en komplicerad process. Kimröken tillverkas i en mängd olika kvaliteter, beroende på användningsområde. Energiöverskottet i processen går till fjärrvärme (i Sverige). (källa)
8. Koks är den fasta återstoden efter pyrolys av fossilt kol, exempelvis stenkol. Vid pyrolys avgår kolets flyktiga beståndsdelar, såsom kolväten, koloxid och vätgas som kan användas som bränslen. Koks kan också användas som bränsle och består av en hög halt aska och kol. Koks kan även användas som reduktionsmedel i järnframställning. (källa)
9. Det rena kolets egenskaper och dess användning beskrivs under respektive uppslagsord (se nedan). Grafit, diamant och stenkol bryts i gruvor. Alla allotroper av kol är kemiskt motståndskraftiga, men kan oxideras med syre eller halogener. Kol finns med några procents halt i de flesta sorters stål och järn. Kolet är då legerat i järnet och bidrar till järnets hårdhet. (källa)
10. Det kol som används i svenska kraftverk är stenkol. Brunkol används på grund av sitt lägre energiinnehåll endast i anläggningar i anslutning till brunkolsgruvor. Kolkraft betraktas inte som miljövänlig i förhållande till vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. (källa)