Stenåldersboplats Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder stenåldersboplats, varianter, uttal och böjningar av stenåldersboplats

Stenåldersboplats synonym, annat ord för stenåldersboplats, vad betyder stenåldersboplats, förklaring, uttal och böjningar av stenåldersboplats.

Vad betyder och hur uttalas stenåldersboplats

Stenåldersboplats uttalas sten|ålders|bo|plats och är ett substantiv.

Ordformer av stenåldersboplats

Singular

stenåldersboplats
obestämd grundform
stenåldersboplats
obestämd genitiv
stenåldersboplatsen
bestämd grundform
stenåldersboplatsens
bestämd genitiv

Plural

stenåldersboplatser
obestämd grundform
stenåldersboplatsers
obestämd genitiv
stenåldersboplatserna
bestämd grundform
stenåldersboplatsernas
bestämd genitiv

Stenåldersboplats är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet stenåldersboplats

  1. Cirka 40 stenåldersboplatser finns här. Stenåldersboplatserna finns särskilt på Litorinavallen ned till Silsnäs udde och Torsö udde, norr om Mörby backe och på flygsandsvallen längs östkusten. De största boplatserna ligger vid Mörby, Lörby, Istaby, Mjällby, Hörby, Siretorp. Vid Hosaby nära Hörviksvägen, finnes en hällkista och en enmansgrav vid Lörby. Gravröse finns vid Lörby (den så kallade. Skebbashög). Järnåldersgravar finns på flera platser, som Hosaby, Knutstorp (en stor hög), Lörby, Stiby (bland annat en hög rest sten, den så kallade Stiby Cissa). En runristning, Istabystenen är känd vid Istaby, ristad med äldre runor. (källa)
  2. Bare mosse är en mosse i Svalövs kommun där flera stenåldersboplatser från mesolitikum har hittats. Den ursprungliga boplatsen ligger i Halmstads socken och hittades 1908 av Rutger Sernander och blev samma år delvis undersökt av Oskar Almgren. Platsen har sedan varit föremål för flera undersökningar. Boplatserna har gett viktiga fynd från äldre mesolitikum. (källa)
  3. Fågelbackenmetodiken utvecklades i samarbete mellan personal vid det privata företaget Arkeologikonsult och personal på Uppsala universitet, i samband med undersökningen av stenåldersboplatsen Fågelbacken i Badelunda socken nära Västerås åren 1993-95. Drivande i metodutvecklingen var framför allt docent Kjel Knutsson vid Uppsala universitet. Metoden syftar till att kombinera fördelarna med noggrann rutgrävning och maskinavbaning. (källa)
  4. Linbast har brukats mycket länge. Repöglor av linbast har påträffas på danska stenåldersboplatser. Mjärdar och nät av bast hör till bland de äldsta användningsområdena, ännu på 1500-talet tillverkades sådana. (källa)
  5. Losbygden är en kuperad, sjö- och myrrik skogsbygd kring Voxnans biflöden där cirka 25 stenåldersboplatser och 25 fångstgropar är kända, men de första dokumenterade inbyggarna var finnar som bosatte sig i trakterna i slutet av 1500-talet. De livnärde sig som brukligt på jakt, fiske och svedjebruk. År 1733 fick Henrik Kalmeter tillstånd att bearbeta den kända vismutförekomsten och 1736 kom gruvbrytning och malmförädling igång på allvar. (källa)
  6. Nummedal blev 1921 anställd på Oslos arkeologiska museum och fortsatte med åtskilliga undersökningar och publicerade korta beskrivande uppsatser. Hans arbeten från 1922 Den eldre steinalderen vår. och 1923 Om flintpladsene. är mer nyanserade tolkningar av hans fältarbete under den sista tioårsperioden. Han huvudintresse var dateringen av dessa tidiga stenåldersboplatser. De norska fynden var olika de danska erteböllefynden och liknade mer danska Maglemose typer. De norska artefaktsamlingarna innehöll också senpaleolitiska former som inte hade hittats på andra ställen i Skandinavien argumenterade han för. Hans systematiska undersökningar av högt belägna marina skal och moräner längs Norges centrala kust stödde att mollusk lämningar hade avsatts i ett kallare klimat, och att kusten var exponerad under en tidig del av den efterglaciala perioden. Geologiska data motsade inte äldre dateringar för dessa boplatser. Hans åsikter uttryckta i tidningsartiklar i början av 1910-talet vann nu mer stöd ibland norska arkeologer till exempel i H Shetlig Primitive tider i Norge: En oversigt over stenalderen. (källa)
  7. Enligt traditionen skall en offerplats ha funnits på Öhn. Inom byns område har ett tiotal stenåldersboplatser dokumenterats, och även ett antal fångstgropar samt övriga fyndplatser. (källa)
  8. Ett fragment av ett bastrep tvinnat av tre trådar, där trådarna spunnits, har påträffats på en stenåldersboplats i Frankrike, och daterats till 15 000 f. Kr. I en grav i Grotte de Enfant har man påträffat hålförsedda snäckor runt en mans huvud. Snäckskalen har troligen varit fastsydda på någon sorts huvudbonad och dateras till paleolitikum. (källa)
  9. År 1935 hittades vid bergets sydvästra sluttning en stenåldersboplats som på 1980-talet undersöktes av arkeologer. Masmogubben hittades dock redan en höstdag 1976 av amatörarkeologen och forntidsexperten Sven-Gunnar Broström. Han lade märke till en rund sak som låg i gruset intill Masmovägen inte långt från Masmo villa. Han tyckte att föremålet "såg lite konstigt ut" och upptäckte sedan att det var ett litet huvud med ögon, mun och hår. Vid halsen syns ett tydligt brottställe vilket tyder på att huvudet är en del av en större figur. (källa)
  10. I Huseby Klev, nedanför fornborgsberget, har man hittat lämningar efter en stenåldersboplats. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.