Sterbhusdelägare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sterbhusdelägare

1. Enligt Röhss vilja anslogs 1,5 miljoner av hans dödsbo till "befordrande i Göteborg af handel, industri och kommunikationer". Han anslog även pengar till "välgörande ändamål". Av summan fick sterbhusdelägarna disponera 500 000 kr till olika ändamål, bland annat 250 000 kr till Röhsska konstslöjdmuseet. 1 miljon kronor överlämnades till stadsfullmäktige, som fick disponera ränteavkastningen när denna vuxit till 500 000 kr. Utdelning ur 1910 års utdelningsfond skedde första gången den 16 februari 1911, då till utredning om en frihamns läge 110 000 kronor, till handelskammaren i Göteborg 155 000 kronor och till handelsinstitutet för en nybyggnad 245 000 kronor. (källa)
2. Röhsska museet var ett i en rad konstindustrimuseer som byggdes runt om i Europa för att visa formgivna industri- och hantverksprodukter. Det grundades med privata medel. I januari 1901 fick Göteborgs stad av sterbhusdelägarna efter konsul Wilhelm Röhss d.y. en donation på 250 000 kronor, som möjliggjorde uppförande och inredande av en byggnad för ett konstindustrimuseum. Brodern August Röhss donerade också 180 000 kronori december samma år för inköp till det blivande museets samlingar samt andra ändamål. (källa)
3. "f d Lisebergs sockerbruk" ingick inte vid inlösningen. Bakgrunden är att den före detta innehavaren av landeriet, P W Berg, 1824 ropade in sockerbruksbyggnaderna med tomten och fick drätselkommissionens upplåtelse för sin hustrus vägnar. Köpeskillingen var 4 500 riksdaler banco och tomten angavs till 9 405 kvadratalnar. Bröderna Berndt och C F Wahlgren köpte byggnader och besittningsrätten till området den 15 mars 1825 av Berg och hans hustru för 6 666 riksdaler 32 skilling banco. De beviljades upplåtelse samma år. År 1834 avled Berndt Wahlgren och hans bror blev därefter ensam innehavare. Efter dennes död 1864 fick sterbhusdelägarna upplåtelse 1868. (källa)