Stickstrumpa Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stickstrumpa

1. Vermehren, som var son till en glasmästare, gick i skola vid Sorø akademi och fick där undervisning i teckning av skolans lärare, landskapsmålaren Hans Harder. Han blev student 1843 och kom året därefter till Köpenhamn, där han blev elev vid konstakademien och till Jørgen Roed. År 1848 deltog han som frivillig i kriget. Under de följande åren tillkom flera av hans mest betydande målningar, Reservsoldatens avsked från sin familj (1849, konstmuseet), Vetebrödsförsäljaren (1851, Hirschsprungs museum) och Fåraherden på heden (1853, konstmuseet). Åren 1855—1857 vistades han som akademistipendiat i Italien. Bland hans senare alster märks Såningsmannen samt Husligt arbete i en fattig bondstuga (båda 1860, i konstmuseet, som äger även Besöket hos den gamla trotjänarinnan med flera verk). Vermehrens folklivsbilder "ega typiskt danskt lynne och mycket djup i uppfattningen, liksom de ega inträngande skärpa i studium, iakttagelse och behandlingssätt. Hans framställning af den gamle fåraherden, som står kolugn ute på heden med sin stickstrumpa i handen, har blifvit räknad till en af de djupast trängande analyser af 'primitiv dansk karaktär'", skriver Georg Nordensvan i Nordisk familjebok. Från 1870-talet målade han huvudsakligen porträtt: Ung flicka vid sitt skrivbord (Glyptoteket), skådespelerskan fru Anna Nielsen (Kungliga teatern), målarna Jørgen Sonne och August Wilhelm Saabye (Charlottenborg). På gamla dagar återvände han till genremålning och utförde åtskilliga interiörer ur de borgerliga klassernas vardagsliv (Schackspelare, 1890, finns i Nationalmuseum i Stockholm). Han blev medlem av Köpenhamns akademi 1864 och var professor vid modellskolan 1873—1901. Av svenska konstakademien blev han medlem 1889. (källa)
2. Han debuterade med en utställning på Lilla galleriet då han fortfarande var elev på Konsthögskolan i Stockholm 1950. Med en uppföljande utställning året därpå hälsades han av kritiken som "nyexpressionist". Hans bilder visade ett korthugget, expressivt måleri med vardagsnära ting som motiv: kaffepanna, hushållsrulle, stickstrumpa, spikar. Han drogs till osedda eller i konsten då förbisedda ting, en vardagens mystik med stark laddning. Vid mitten av decenniet skedde en omorientering, bland annat brände han upp ett 80-tal målningar 1954. Under årliga resor till mer eller mindre arktiska trakter – svenska och finska Lappland, Lofoten, Island, Spetsbergen – utvecklade Torsten Renqvist ett originellt landskapsmåleri där det sedda uttrycks i symbios med begreppsliga föreställningar. Hans måleri gick dock också mot en allt större abstraktion. (källa)