Stiftsbibliotek Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stiftsbibliotek

1. Linköpings stad inrättade 1861 ett sockenbibliotek i enlighet med folkskolestadgan, inrymt i Ljungstedtska skolhuset. Detta utropades hösten 1864 till stadsbibliotek med Valfrid Hjertberg som bibliotekarie, som dock flyttade till Göteborg 1867 varefter bibliotekets verksamhet avtog. I stället grundades på 1880-talet föreningsbibliotek inom IOGT och ABF. Efter mycket utredande beslöt staden att inrätta ett bibliotek i stadshuset, som öppnade i januari 1924 med den erfarna Elisabeth Berggren som chef och genast blev mycket välbesökt. När stadsbiblioteket slogs samman med stiftsbiblioteket, blev namnet folkbiblioteksavdelningen vid Stifts- och landsbiblioteket. Det betydde att Berggren blev avdelningschef under Gobom. De kom inte överens och hon tog tjänstledigt för att 1926 genomgå Skolöverstyrelsens biblioteksskola. En cirkelrund tillbyggnad, enligt Erik Hahrs ritningar, bakom Konsistoriehuset blev det förenade bibliotekets nya lokal i juni 1928. När Berggren 1928 återvände till Stockholm, efterträddes hon av Greta Conwentz (1882-1933), sedan 1922 änka efter Hugo Conwentz. (källa)
2. Genom den så kallade Absalonsbågen är kyrkan förenad med Kungliga palatset, byggt 1733 på den gamla biskopsgårdens grund, helt nära ligger stiftsbiblioteket. Ett katolskt sjukhus med nunnor stiftades 1905, och därtill kom 1914 en katolsk kyrka. I närheten av staden ligger sedan 1807 Köpenhamns stora psykiatriska sjukhus, Sankt Hans Hospital eller Bistrup, vidare sedan 1907 Roskilde folkhögskola. (källa)
3. Erik Segerstéen var son till prosten Anders Peter Segerstéen. Efter skolstudier i Linköping blev han 1837 student vid Uppsala universitet, varefter han 1838–1854 studerade vid Lunds universitet utan att avlägga någon examen. Han tillhörde kretsen kring C.V.A. Strandberg och deltog livligt i tidens glada studentliv, bland annat som poet i den humoristiska stilen och som författare av teaterstycken. Det var till stor del genom Segerstéens ansträngningar som Akademiska Föreningens byggnad kom till stånd. Under hans ledning framfördes en del av hans pjäser, och inkomsterna därav blev grundplåten till byggnadsföretaget. Segerstéen var 1856–1859 konsistorieamanuens i Linköping och från 1869 till sin död bibliotekarie vid Stiftsbiblioteket i Linköping. Han utförde där ett förtjänstfullt katalogiseringsarbete. I sitt testamente donerade Segerstéen störe delen av sin förmögenhet till biblioteket. Han var även innehavare av en värdefull samling svensk konst, vilken inköptes av direktör Pehr Swartz, som donerade den till Norrköpings konstmuseum, där den nu bildar stommen i dess samlingar. (källa)
4. Den fick dock satirikern Ludvig Kumlien att avbilda Strindberg som en renhållningsman, som kör i väg en staty av Karl XII i en skottkärra. De tidiga artiklarna tycks ha mötts av häpen tystnad på de flesta håll, men efter att Strindberg gått till öppen attack mot sin gamle rival Heidenstam och Svenska Akademien, kallat Heidenstams dikter för pekoral och antytt att nittiotalisterna monopoliserat kritik och litterära stipendier bröt polemiken loss på allvar. Den kom att polariseras mellan radikala intellektuella och konservativa, och Strindberg kom att angripa en stor del av det svenska etablissemanget som till exempel Sven Hedin, Verner von Heidenstam, Oscar Levertin, militären och kungahuset. Strindberg hävdade att Sven Hedins upptäckter hade gjorts långt tidigare. För att påvisa det visade han Johan Gustaf Renats kartor som han hade hittat på Linköpings stiftsbibliotek under sin tid som amanuens på Kungliga biblioteket. Hedin var heller inte förste svensk att vandra genom Gobiöknen, vilket Strindberg påpekade. Huvudangreppet gällde nittiotalisterna som Strindberg ansåg hade förringat hans insats. Som representant för dessa angrep Strindberg Verner von Heidenstam. (källa)
5. Ordnandet av kuriosasamlingen i Linköpings stiftsbibliotek. (källa)
6. Sjön minskade successivt i omfång och kan sägas ha torkat ut 1972 även om mindre sjöar och träsk bildas säsongsvis. Den svenske kartografen Johan Gustaf Renat hade redan i början av 1700-talet upptäckt Lop Nor och ritat kartor över området, vilka August Strindberg använde vid Strindbergsfejden för att påvisa att Hedin inte var förste svensk att finna sjön. Kartorna hade Strindberg funnit i Linköpings stiftsbibliotek 1879. (källa)
7. Innan kyrkans revs såldes de flesta inventarierna. Det som såldes var: 4 styrstolar, 4 bänkar, predikstol, krucifix från altaruppsatsen, altarbord, krucifix, kyrkväktarstav, vinkanna, oblatask, altarljusstakar i malm. Kyrkans rökelsekar skänktes till Linköpings stiftsbibliotek. Sörby kyrkan revs 1791. (källa)