Stiftsråd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stiftsråd

1. von Ziegler und Kliphausen, som var stiftsråd i Wurzen och godsägare, skrev bland annat den för tidssmaken synnerligen kännetecknande romanen Die asiatische Banise, oder blutiges doch muthiges Pegu (1688, flera upplagor, till romanen lades 1721 en fortsättning av Johann Georg Hamann, översatt till svenska 1741–1747, ny upplaga 1783), som blev ofantligt omtyckt på grund av stilens om Lohenstein erinrande uppskruvning och svulst, det jämförelsevis måttliga omfånget och det lockande etnografiska ämnet. (källa)
2. Sigrid Göransson var socialt verksam på skilda områden, inspektris för Sandvikens järnverks sociala inrättningar från 1907, ledamot av Svenska kyrkans diakonistyrelses sociala utskott, ärkestiftets stiftsråd och blev 1931 medlem av sociala rådet för arbetarskydd och arbetsfrågor. (källa)
3. Lisa Enckell, f. 1961, är teologie magister från Åbo Akademi och har studerat journalistik vid Stockholms Universitet. Hon blev prästvigd 1989 medan hon jobbade som sjukhusteolog i Åbo ärkestift. Därefter arbetade hon som missionär och sedan på Kyrkostyrelsen som redaktör för de finska andaktsprogrammen. Hon har också haft motsvarande tjänst på Stiftsrådet i Borgå stift. Hon är sedan tio år journalist på Yle. Enckell är född och uppvuxen i Tammerfors och blev student från Tammerfors svenska samskola. Hon är fullkomligt tvåspråkig. (källa)
4. Missionsstiftet och dess medlemsförsamlingar bildar en självständig kyrklig struktur. Stiftet leds av en biskop, som väljs av församlingarnas representanter och stiftets prästkollegium. I beslutsfattandet deltar förutom biskopen också stiftets olika organ, konsistoriet, stiftsrådet och stiftsmötet, som består av församlingarnas lekmannarepresentanter och pastorer. För församlingarnas ekonomi ansvarar bakgrundsorganisationerna. De är understödande medlemmar i Missionsstiftet och fungerar även som arbetsgivare för stiftets pastorer. Dessa bakgrundsorganisationer är Finska Lutherstiftelsen, Lapin luterilainen jumalanpalvelusyhdistys rf., Rauman luterilainen jumalanpalvelusyhdistys och Vakka-Suomen luterilainen jumalanpalvelusyhdistys. (källa)
5. Efter statsrådstiden utnämndes Persson 1958 till landshövding i Kalmar län, där han kom att stanna fram till pensioneringen 1967. År 1960 blev han ordförande i den då inrättade ecklesiastika boställsutredningen. Detta svarade väl mot hans stora kyrkliga intressen. Efter att sedan 1931 ha tillhört Skabersjö kyrkoråd valdes han 1948 till kyrkvärd där och tjänstgjorde därefter även under sin riksdags- och statsrådstid nästan varje söndag i detta uppdrag. Han var ledamot av domkapitlet i Lund och av kyrkomötet 1951 och suppleant i Lunds stiftsråd. I Kalmar var han ordförande i domkyrkorådet. (källa)
6. Brännström var engagerad som teolog och akademiker hela sitt liv. Under tiden som doktorand vid Uppsala universitet gjorde han en resa till USA 1956–1957 där han samlade material för avhandlingen, och var gästprofessor vid Suomi teologiska seminarium i Hancock, Michigan, USA och därefter en kortare tid som präst i S Range Michigan. Han disputerade för teologie doktorsgrad 1962 på avhandlingen "Den laestadianska själavårdstraditionen i Sverige under 1800-talet". Han var även en tid verksam i Sveriges kyrkliga studieförbund i stiftet, Luleå stifts kyrkosångarförbund, Svenska kyrkans missionsstyrelse, för vilka han företog ett flertal resor till Asien och Afrika, stiftstinget och stiftsrådet och även ordförande i stiftsnämnden. Hans kunskaper i finska blev en tillgång både i Tornedalen och i det internordiska kyrkliga samarbetet på Nordkalotten. Han deltog i arbetet med finskspråkiga psalmböcker för Svenska kyrkan. Han redigerade 1972 den finska psalmboken för Svenska kyrkan "Ruotsin kirkon virsikirja Kuninkaan käskystä toimitettu" 1972, samt var ordförande 1993–2002 i en arbetsgrupp, som översatte 1986 års psalmbok till finska (Ruotsin kirkon virsikirja). Han dog efter en kort tids sjukdom 89 år gammal. (källa)