Stilleståndsavtal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stilleståndsavtal

1. Den 11 november 1918 klockan elva, le jour de trois onze ("de tre elvornas dag" – den elfte i elfte klockan elva), undertecknades stilleståndsavtalet mellan de krigande parterna i marskalk Fochs järnvägsvagn i Compiègneskogen i Frankrike. Vilhelm II befann sig då sedan ett par dagar i Nederländerna. Därefter levde han på sitt gods, Huis Doorn, till sin död. Han ägnade återstoden av sitt liv åt att bland annat skriva sina memoarer. Flera av ententeländerna begärde under Versaillesförhandlingarna att Nederländerna skulle lämna ut Vilhelm så att han skulle kunna ställas införätta för krigsförbrytelser, men den nederländska drottningen Vilhelmina vägrade. (källa)
2. Den tyska arménådde Paris den 14 juni. Regeringschefen Paul Reynaud avgick den 16 juni och Frankrikes president utsåg Philippe Pétain att efterträda honom. Dagen efter deklarerade Pétain att Frankrike skulle ge upp kriget. Den 22 juni skrev fransmännen under stilleståndsavtalet med Tyskland. Den franska regeringen hade då flyttat från Paris till kurorten Vichy. Här samlades den 10 juli, i stadens kasino, Tredje franska republikens parlament för sista gången och röstade för instiftandet av en ny konstitution och gav statens alla maktbefogenheter till marskalk Pétain. Franska republiken omvandlas till den nya statsbildningen Franska staten, även kallad "Vichyregimen". Parlamentarisk demokrati avskaffades i all väsentlig form, Pétain erhöll rätten att själv utse sin framtida efterträdare och redan existerande koncentrationsläger började snart hysa allt större antal fångar. (källa)
3. Bland högadeln började allt fler dock ställa sig på Sigismunds sida, då de skulle gynnas mer av unionskungens stöd än av hertig Karls. Denna situation utmynnade slutligen i inbördeskrig mellan hertig Karl och kung Sigismund, vars största och avgörande slag var slaget vid Stångebro 1598, vilket slutade med seger för hertig Karl. Sigismund tvingades att sluta ett stilleståndsavtal vari han lovade att regera i enlighet med sin kungaed och att utlämna de svenska riksråd som flytt till Polen-Litauen. Sigismund själv flydde senare tillbaka till Polen-Litauen och i dennes frånvaro sammankallade Karl en riksdag i Linköping. (källa)
4. Väl hemma går Bart in i badrummet och börjar gråta. Pappan Homer kommer in och försöker trösta honom och använder en hårtork för att torka bort tårarna. Bart berättar för Homer och mamman Marge om Nelson, Homer försöker lära honom några fula knep för slagsmål, medan Marge tycker att han ska gå till rektorn, Seymour Skinner. Homer pressar Bart till att slåss, medan Marge tycker att han borde prata med Nelson. Bart tar Homers råd, och börjar träna slag på en sandsäck. Homer blir dock inte nöjd på hur Bart slår, utan hoppar på den, skakar och biter av en bit av den, medan Bart ser på. Sedan lär Homer ut några fula knep, med förklaringen att slagsmål är okej. Dagen efter utmanar Bart Nelson genom att slänga lera i ansiktet på honom. Detta retar dock bara upp honom och han misshandlar Bart ännu svårare. De knep Homer lärde honom visar sig vara värdelösa mot den större och starkare Nelson. Bart lyder nu Lisas råd och söker hjälp hos släktens tuffaste medlem, farfadern Abraham Simpson. Abraham tar med Bart till Herman, en krigsveteran som driver en vapenaffär. Herman förklarar krig mot Nelson och lär Bart strategi i totalt krig. Bart samlar ihop barn från skolan som själva blivit trakasserade av Nelson och bildar en armé. Efter ett långt och hårt träningsprogram anfaller de Nelson och hans vänner med vattenballonger. Nelsons vänner ger sig och själv tas han till fånga. Han hotar dock Bart att han ska döda honom så fort han släppts, vilket leder till att han får fortsätta vara fastbunden. Herman lyckas lägga fram ett stilleståndsavtal som både Bart och Nelson går med på. Freden firas med Marges nybakade muffins. Avsnittet slutar med att Bart håller en kort lektion för tittaren om varför krig aldrig ärättfärdigat (utom amerikanska frihetskriget, andra världskriget och krigen i Star Wars). (källa)
5. I enlighet med rådande amerikansk militärpolitisk doktrin var milisen huvudstyrkan i den amerikanska fältarmén, formerad kring en kärna från den reguljära armén. Den amerikanska politiskt-strategiska tanken bakom kriget var att den amerikanska armén snabbt skulle erövra det militärt svaga Kanada och att förhandlingar därefter skulle äga rum där de amerikanska kraven skulle vinna framgång. Milisens ineffektivitet och krigets impopularitet i New England gjorde dock att de politiskt-strategiska idéerna inte kunde realiseras. Milisen i New England-staterna och i New York vägrade i stor utsträckning att tjänstgöra utanför sina egna hemstater, varför den amerikanska fältarmén avsevärt försvagades så snart gränsen till Kanada överskreds. De kanadensiska provinsernas Nova Scotias och New Brunswicks tysta stilleståndsavtal med de amerikanska staterna i New England innebar att brittiska trupper kunde överföras till den centrala fronten i Ontario och Québec. Den brittiska krigsledningen var väl medveten om de inre motsättningarna i USA och undantog därför i praktiken de norra staterna från den vid krigsutbrottet proklamerade handelsblockaden. Den brittiska armén i Kanada kom därför i stor utsträckning att försörjas genom förnödenheter som smugglades från New England-staterna. (källa)