Vad betyder och hur uttalas stjärnexplosion
Stjärnexplosion uttalas stjärn|ex|plos|ion.
Ordformer och varianter av stjärnexplosion
Singular
- stjärnexplosion
- obestämd grundform
- stjärnexplosions
- obestämd genitiv
- stjärnexplosionen
- bestämd grundform
- stjärnexplosionens
- bestämd genitiv
Plural
- stjärnexplosioner
- obestämd grundform
- stjärnexplosioners
- obestämd genitiv
- stjärnexplosionerna
- bestämd grundform
- stjärnexplosionernas
- bestämd genitiv
Stjärnexplosion är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet stjärnexplosion
En luminös röd nova är en stjärnexplosion som tros orsakas genom en sammanslagning av två stjärnor. Den kännetecknas av en distinkt röd färg, och en ljuskurva som dröjer sig kvar och sedan får utökad ljusstyrka i det infraröda området. Luminösa röda novor ska inte förväxlas med vanliga novor, där explosionen sker på ytan av vita dvärgstjärnor.
M85 är extremt fattig på neutralt väte och har en mycket komplex yttre struktur med skal och krusningar som tros ha orsakats av en sammanslagning med en annan galax för mellan 4 och 7 miljarder år sedan, samt en relativt ung (<, 3 miljarder år gammal) stjärnpopulation i dess mest centrala region, några av dem i en ring, som kan ha skapats av en sen stjärnexplosion.
År 1921 sammanställde Knut Lundmark uppgifterna för "gäststjärnor" som nämns i de kinesiska krönikorna som var kända i väst. Han grundade detta på äldre verk, efter att ha analyserat olika källor, såsom Wenxian Tongkao, som studerats första gången från ett astronomiskt perspektiv av den franska fysikern Jean-Baptiste Biot i mitten av 1800-talet. Lundmark gjorde en lista med 60 misstänkta novor, som då var den generiska termen för en stjärnexplosion och faktiskt täcker det som nu är uppfattat som två distinkta fenomen, novor och supernovor. Supernovan 1054, som redan nämnts av Biot 1843, ingår i listan.
Det sker när väte under gravitationens tryck upphettas och bildar helium. När vätet tar slut blir stjärnan instabil och börjar kasta ut stor del av sin massa ut i rymden. Med en vit dvärg kretsande i närheten, kommer denna att samla upp en stor del av massutkastningen. Astronomer spekulerar om att när tillräckligt mycket massa har samlats upp av den vita dvärgen kan en supernovaexplosion (stjärnexplosion) utvecklas och bilda en nebulosa.
