Sto Synonymer Betyder Uttal

• märr

Hur används ordet sto

1. Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) är den officiella avelsföreningen och upprätthåller stamboken för den Svenska varmblodiga hästen. Tillsammans med de 26 anslutna regionala avelsföreningarna arbetar man för att stärka aveln och marknadsföra den svenska varmblodiga hästen. Föreningen ansvarar för avelsvärdering av hingstar och ston genom bruksprov, fölbedömningar, treårstest och kvalitetsbedömning. (källa)
2. Tamla Celeber tävlade åren 2010–2014 och sprang in 8,3 miljoner kronor på 44 starter varav 23 segrar. Bland hennes främsta meriter räknas segrarna i långa E3 (2010), korta E3 (2010), Svenskt Trav-Oaks (2010), Drottning Silvias Pokal (2011), Stochampionatet (2011), Grosser Preis von Deutschland (2011), Lovely Godivas Lopp (2012), Europeiskt championat för ston (2012) och Breeders Crown Open Mare Trot (2012). Hon utsågs till "Årets Sto" (2011) vid Hästgalan. (källa)
3. Aymé publicerade sin första roman, Brûlebois 1927 och slog igenom på allvar som författare 1933 med La Jument verte (Det gröna stoet). (källa)
4. Hästarna har de egenskaper som ofta följer med livet som vildhäst. De är snabba och alerta med snabb flyktinstinkt och starka ben. Hovarna är hårda och klarar av det slitage de utsätts för. Dock är brumbyn något degenererad vilket gör att hästarna ofta har exteriöra defekter och är dåligt byggda. Hingstarna i hjordarna är ofta inte speciellt revirtänkande och attackerar ofta inte inkräktare, men däremot så försvarar hingstarna alltid stona mot anfallande fiender. Brumbyhästarna har även ett speciellt system inom flocken. De delar upp sig i två grupper som kallas "harem" och "bachelors". Haremgruppen består av en stark hingst, hjordens ston och deras föl. "Bachelor"gruppen består främst av unghingstar som har till uppgift att beskydda flocken. När hela flocken är i rörelse leds flocken av ett starkt, oftast lite äldre ledarsto, och ledarhingsten går längst bak för att samla ihop flocken om flocken har några eftersläntrare. (källa)
5. Zebran lever på den afrikanska kontinenten där den är en av de vanligaste gräsätarna. Zebran är ett flockdjur, och en zebrahjord leds vanligen av en hingst och ett äldre sto. Zebror lever i huvudsak av blågräs, som är ett magert bete. Detta bete ratas av till exempel antiloper och gnuer. (källa)
6. För att försöka rädda rasen ansökte några av uppfödarna och då inga ansträngningar gjordes för att bevara rasen dog den ut. Den sista ölandshästen var ett sto som slaktades år 1923. Idag finns ett stort intresse för ölandshästen och man håller på att avla fram likartade hästar igen. (källa)
7. Ett sto är ett könsmoget hästdjur av honkön. En alternativ benämning är märr. Förutom hästdjur (hästar, åsnor, zebror) brukar även honor av kameldjur kallas ston. (källa)
8. Hingstdepå är motsvarigheten till ett stuteri. Skillnaden är att endast hingstar är uppställda och ston kommer till depån för betäckning. (källa)
9. Zoologen J.S Poliakov använde senare samma hästhud när han skulle göra den första vetenskapliga beskrivningen av hästen som han kallade Equus ferus przewalskii poliakov eller även Przevalskijs häst som efter det blev den mycket vanligare benämningen Przewalski. 1889 fick några ryska forskare tag på fyra av vildhästarna och ett år senare fick man ytterligare en hingst och två ston som fördes till godsägaren Friedrich von Falz-Fein i Askanija Nova i närheten av Cherson i Nya Ryssland, i dagens södra Ukraina. Under ett års tid samlades även en hel del hästar in av en expedition som organiserats av den tyska, ledande djurhandlaren Carl Hagenbeck som fått i uppdrag att samla in exemplar av rasen till hertigen i Bedford. Med hjälp av de lokala kirgiserna fick han tag på hela 17 unghingstar och 15 unga ston och zoologerna kunde nu studera hästarna i detalj. Hästarna förklarades som unika och med hjälp av historiska gravfynd från Gobiöknen kunde man nu fastställa att Przewalskihästarna hade ett enastående historiskt värde och att de hade existerat i över 5 miljoner år. (källa)
10. Ston som inte är dräktiga har vanligtvis en säsongsbunden brunstcykel som varar från tidig vår till höst. Flertalet ston har en icke-brunstperiod under vintern. Den reproduktiva cykeln styrs av mängden dagsljus och triggas igång när dagarna blir längre. Hästar som lever närmre ekvatorn, där skillnaderna i dagslängd är mindre under året uppvisar en mycket mindre tydlig ickebrunstperiod. Utöver detta är ungefär 20% av tamhästarna på norra halvklotet brunstiga året runt. (källa)