Storbyggmästare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet storbyggmästare

1. Den sista privata ägaren var storbyggmästare Baltzar Lundström (1913–1968) som 1944 grundade Svenska Bostäder. Lundströms dödsbo sålde Bränninge gård 1970 med sina kvarvarande ägor till Södertälje kommun. I oktober 1992 beslöt kommunen att den 24,5 hektar stora halvön "Öbacken" skulle bevaras som naturreservat och fick namnet Öbacken-Bränninge naturreservat. På gården bedrivs idag jordbruk och hästverksamhet. (källa)
2. Fastigheten på den lilla tomten nr 5 i kvarteret Styckjunkaren vid dåvarande Birger Jarlsgatan 14 uppfördes ursprungligen som enfamiljshus med butiker i bottenvåningen. Tomtägare, byggherre och byggmästare var Axel Gotthard Janson, känt som storbyggmästare i Stockholm under slutet av 1800-talet. Han kom själv tillsammans med sin familj att bo i huset fram till sin död 1920. Till arkitekt anlitade han Wilhelm Nerman. (källa)
3. Arvid Sjöqvist var son till byggherren och storbyggmästaren Johan Sjöqvist. Han studerade vid Kungliga tekniska högskolan 1903-1907 med fortsatta studier vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1907-1910. Han verkade i Stockholm och från 1913 var han Tjänstgörande arkitekt utom stat vid Överintendentsämbetet och senare Byggnadsstyrelsen. (källa)
4. Byggnaden på Riddarholmen uppfördes 1887-1890 av storbyggmästaren Axel Gotthard Janson och kom till i samband med att Riksarkivet blev ett självständigt ämbetsverk 1878. Arkitekt var Axel F. Nyström. Huset, som då det byggdes var Stockholms högsta, uppfördes på en stomme av gjutjärn för att öka brandsäkerheten. Våningsplanen vilar på ett bjälklag bestående av balkar av valsat järn. Detta bars upp av smäckra gjutjärnskolonner med ändarna upplagda på inmurade plattor. Även bokhyllorna var av gjutjärn och dörrarna av ångpanneplåt. (källa)
5. År 1889 friköptes gården av storbyggmästaren Andreas Gustaf Sällström, som lyckades få Kungl Majt (Oscar II) att bjuda ut Stocksundstorp på offentlig auktion, varpå Sällström ropade in egendomen för 55 000 kronor. På 1890-talet genomförde Sällström en större ombyggnad. Han var samtidigt byggmästare för nya Kungliga Operan i Stockholm och från rivningen av gamla Gustavianska operahuset flyttade han värdefulla inredningsdetaljer till Stocksundstorps gård. (källa)
6. Fastigheten Klippan 9 hade förvärvats av storbyggmästaren Johan Bengtson som uppträdde kring sekelskiftet 1900 både som byggmästare och byggherre och ofta byggde han på spekulation, så även i detta fall. Han uppförde samtidigt ytterligare ett bostadshus i kvarteret Klippan (Klippan 6) och 1885 hade han byggt huset på Ädelman mindre 11 (Strandvägen 17). Till arkitekt anlitade han då Johan Laurentz som även formgav byggnaden vid Strandvägen 9. Huset på Klippan 9 kom att bli det första i kvarteret med fasad mot den nyanlagda Strandvägen. De första hyresgästerna flyttade in år 1900. (källa)
7. Harpan 28 (hörnhuset Narvavägen 19-21 / Linnégatan 83) uppfördes 1892-1902 av storbyggmästaren Carl Oscar Lundberg för egen räkning. För ritningarna stod Ludwig Peterson och Ture Stenberg.. Huset är grönmärkt av Stadsmuseet vilket betyder "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt". (källa)
8. Bland de boenden i huset Birger Jarlsgatan 15 fanns byggherren själv, Per S. Bocander, som bodde i sitt palats fram till 1908 då han flyttade till Bocanderska husen, Narvavägen 30–32. Redan 1905 sålde han Pumpstocken 12 och sin fastighet Rännilen 11 vid Biblioteksgatan 8 till storbyggmästaren Carl Oscar Lundbergs fastighetsbolag för 1 750 000 miljoner kronor. Utöver penningsumman erhöll Bocander av Lundberg även den obebyggda dubbeltomten Narvavägen 30–32. (källa)
9. Roos studerade vid Tekniska Elementarskolan i Malmö och därefter läste han till arkitekt i Berlin. Efter en anställning hos Fritz Österlind startade han eget kontor, Thorsten Roos Arkitektkontor, 1933. Han inledde tidigt ett samarbete med blivande storbyggmästaren Hugo Åberg, bland annat med Ellstorp. (källa)