Synonym till storhetsvansinne
Vad betyder och hur uttalas storhetsvansinne
Storhetsvansinne uttalas stor|hets|van|sinne.
Ordformer och varianter av storhetsvansinne
Singular
- storhetsvansinne
- obestämd grundform
- storhetsvansinnes
- obestämd genitiv
- storhetsvansinnet
- bestämd grundform
- storhetsvansinnets
- bestämd genitiv
Storhetsvansinne är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet storhetsvansinne
Hybris – ett uttryck för ett sinnestillstånd där en person har en starkt överdriven självuppfattning, se Storhetsvansinne.
Storhetsvansinne (megalomani), grandiositet, hybris, förhöjd självkänsla, i psykiatrin ett uttryck för ett sinnestillstånd där en person har en starkt överdriven självuppfattning, och ofta helt falsk självbild. Storhetsvansinne kan vara ett tecken på psykos eller en personlighetsstörning.
Mindervärdeskomplex, mindervärdeskänsla, mindervärdighetskänsla, låg självkänsla, en känsla av kroppslig eller mental underlägsenhet, att känna sig mindre värd än sina medmänniskor. Teorier om fenomenet lades fram av österrikaren Alfred Adler (1870–1937). Motsatsen är storhetsvansinne.
När en psykos uppvisar paranoida inslag, kan den drabbade ha vanföreställningar som ger upphov till paranoian. Vanföreställningarna kan yttra sig i konspirationsteorier, i att personen anser sig särskilt utvald, en tro att andra har vissa felaktiga uppfattningar eller pratar bakom ryggen, att personen har en sjukdom, med mera. Storhetsvansinne är ett annat vanligt inslag. Som regel är vanföreställningarna präglade av personens kultur och miljö. Vanföreställningarna och medföljande paranoia leder till reaktioner som till exempel misstänksamhet, anklagelser, svartsjuka, isolering, ångest, depressioner, etc. Till sjukdomsbilden för schizofreni, men inte vanföreställningssyndrom, hör också hallucinationer.
Sinnet (i samma betydelse som engelskans mind) är ett mer svårdefinierat begrepp. Alla vet ungefär vad det är, men olika vetenskaper och skilda religioner kan beskriva det på olika sätt. I vardagsspråket är sinnet ofta synonymt med tanken eller medvetandet och ibland även förnuftet, eller att sinnet utgörs av medveten upplevelse och intelligent tanke. Sinnet använder sinnen som syn, hörsel, känsel, lukt och smak för att inhämta information, men kan även använda tidigare inhämtad information och de känslor som hänger ihop med specifika minnen. I och med att en person inte kan ha allt i klart minne bör sinnet även arbeta med det omedvetna. I sammansättningar förekommer ordet i otaliga begrepp som ofta beskriver egenskaper och tillstånd: "skarpsinne", "affärssinne", "ordningssinne", "detaljsinne", "barnasinne", "djupsinne", "storhetsvansinne", "tungsinne", "egensinne", "lokalsinne", "lättsinne", "vansinne", "sinnesstyrka", "sinnessjuk", "sinnesförvirrad", "sinnesnärvaro", "sinneslugn", "sinnesläge", "sinnesstämning", "sinnesrörelse", "sinnesslö", "sinnessvag", "sinnesundersökning", "sinnesvilla", "sinnesfrid" och "sinnesvärld".
