Storlek Synonymer Betyder Uttal

• dimension
• mängd
• omfattning

Hur används ordet storlek

1. En fågelbur är en bur som är ämnad för att hålla fåglar som husdjur. Buren är vanligen tillverkad av någon form av metall, till exempel rostfritt stål, men även trä och andra material används. För fågelns säkerhet måste materialet vara giftfritt. Materialets styrka och burens storlek ska anpassas till fågeln som är tänkt att hållas i buren. Stora fåglar behöver större burar, papegojor och andra fåglar med kraftig näbb behöver burar med stadig konstruktion och metallstänger för tjocka för att knipsa av. Riktigt husstora fågelburar kallas för voljärer. Att hålla burfåglar kallas för avikultur. (källa)
2. Stora honor kan uppnå en vikt på över 3 kg. Abborrar i mindre insjöar kan utvecklas till en mindre form som kallas tusenbröder om rovfiskar saknas. I vissa sjöar planteras bara abborre av en viss storlek ut. En annan onaturlig påverkan som leder till stora abborrar är varmvattenutsläpp till exempel från kärnkraftverk, där den ökade vattentemperaturen gör att fisken växer fortare. (källa)
3. Ett stort adamsäpple är ofta associerat med en djup röst, även om det inte nödvändigtvis är så. Detta har att göra med att både adamsäpplets storlek och röstens tonhöjd/läge påverkas av struphuvudets storlek. Ett stort struphuvud brukar innebära långa stämband vilket i sin tur innebär en djup röst. (källa)
4. Motviktstrucken är den vanligaste typen av truck. Motviktstrucken består av ett stålchassi där en stum framaxel (oftast som drivaxel) samt en pendlande bakaxel (oftast som styraxel) är monterad. Motviktens storlek beror på lyftkapaciteten och var lastens tyngdpunkt skall placeras. Hytten placeras vanligtvis i mitten, bakom lyftstativet precis ovan chassit, men kan vid vissa siktbehov placeras högre upp eller flyttas i sidled. I lyftstativet löper en gaffelvagn i vilken gafflarna monteras. Vissa motviktstruckar har möjlighet att byta gafflarna mot en annan typ av lyftutrustning, exempelvis för pappersrullar eller plåtklavar. Motviktstrucken används mest vid mindre precisionskrävande typer av lagerarbete, och kan inte användas på samma sätt som exempelvis fyrvägstruckar och stödbenstruckar. Motviktstruckar kan göras i storlekar från 1 ton upp till 72 ton. De klarar, beroende på däcktyp, de flesta typer av underlag. (källa)
5. Gasen kan inte ledas direkt från gasklockan ut i ledningsnätet, eftersom klockan utövar olika tryck på gasen beroende på det höjdläge, som den för tillfället intar. Gasen får därför från klockan passera en tryckregulator, som håller trycket konstant i den utgående ledningen. Denna apparat liknar till sin konstruktion omloppsregulatorn. Trycket i utloppsledningen verkar på en i vatten flytande klocka, vars rörelse överförs till en i ledningen befintlig ventil, som därigenom ändras så, att trycket i utloppsledningen hålles konstant vid önskad storlek. Genom ändring av klockans belastning, som utgörs av vatten eller fasta vikter, kan samma tryck ändras efter behag. (källa)
6. Gasturbinerna har mycket hög effekt i förhållande till sin storlek och sin vikt. Mindre gasturbiner har låg verkningsgrad men om de är av storleken 1 MW och uppåt har de bättre verkningsgrad, dock aldrig jämförbar med den hos kolvmotorer. Vid effekter över 1 MW är dock gasturbinen snart ett så pass mycket billigare alternativ att den, trots skillnaden i verkningsgrad, konkurrerar ut kolvmotorn. En bidragade faktor i vissa tillämpningar är att en kolvmotor inte är optimal för det låga lufttrycket på hög höjd medan gasturbiner har betydligt större lufttryckstolerans. För användning i flygplan kompenserar den låga vikten till viss del att verkningsgraden inte är optimal. (källa)
7. Geodesi (från grekiska geo = jord och daiein = att dela), handlar om att bestämma jordens figur och storlek, punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och tyngdkraftsvärde. Även tyngdkraftsfältets struktur och geoidbestämning hör till geodesin. En forskare inom geodesi kallas geodet. (källa)
8. Gjutjärnsspisens popularitetsperiod varade i ungefär hundra år. Under 1940-talet utvecklades den genom att förses med emaljerade fram- och sidostycken, och öka i storlek. Vedspisar togs dock successivt ur bruk i Sverige under första hälften på 1900-talet. Gjutjärnsspisar efter 1800-talsmodell tillverkas fortfarande i begränsat antal. (källa)
9. Gjutsand är en blandning av sand och bindemedel som används vid gjutning av smälta metaller. I gjutsanden formas ett hålrum av önskad form och storlek i vilken den smälta metallen tillföres. Under själva användandet hålles gjutsanden på plats i en så kallad gjutflaska. För att skapa hålrum i ett gjutstycke används också sand och bindemedel vid tillverkningen av sk. kärnor. Vanligen används kvartssand i gjuterierna, men andra sandsorter kan förekomma som olivin. Kvartssand utvinns, tvättas och storleksklassificeras vid Vättern (Baskarp) och Vänern (Råda). (källa)