Stormannasläkt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stormannasläkt

1. När ur det frankiska riket efter 843 utsöndrats ett östfrankiskt rike, ansågs Franken såsom huvudlandet i detta, emedan dess invånare utgjorde en gren av frankerfolket. Också erhöll Konrad, som under den siste tyske karolingern, Ludvig barnet, tillkämpat sig en hertiglig ställning i Franken i strid med en annan frankisk stormannasläkt, Babenbergarna, efter Ludvig 911 konungavärdigheten. Vid hans död övergick denna dock till Sachsens hertigsläkt, och sedan Konrads broder och efterträdare i Franken Eberhard stupat i ett uppror mot konung Otto I 939, tillsattes ingen hertig över hela Franken. En frankisk stormannasläkt, den s. k. saliska, erhöll emellertid ännu en gång, 1024, Tysklands krona, och Henrik IV av denna ätt (d. 1106) förband titeln hertig av Östfranken med de besittningar, som hans måg Fredrik I av Hohenstaufen hade i Franken. (källa)
2. Herrevadskloster grundades 1144 vid Herivad över Rönneå av munkar tillhörande cisterciensorden från Cîteaux, som dotterkloster till Cîteaux. Troligen skedde det på initiativ av ärkebiskop Eskil i Lund. Eskil tillhörde en förmögen stormannasläkt. Han for till Tyskland och fick sin utbildning i Hildesheim. Under studietiden blev han dödssjuk och lär ha fått sista smörjelsen. Enligt en legend mötte han i en dröm Jungfru Maria och lovade henne fem skäppor säd om han tillfrisknade. Han blev frisk och fick rådet att grunda fem nya kloster av olika ordnar. Efter studieåren blev Eskil prost i Lund och utsågs 1134 till biskop i Roskilde. År 1138 efterträdde han sin farbroder Asker på posten som ärkebiskop i Lund. Detta ärkestift omfattade då hela Skandinavien. (källa)
3. I början av 1000-talet flydde Sigmundur Brestisson till Norge, som var av en stormannasläkt från de södra öarna som nästan hade blivit utrotad av inkräktare från norr. Han sändes från Norge av kung Olav Tryggvason för att lägga öarna under den norskan kronan. Han införde kristendomen och trots att han därpå blev mördad blev Norges överhöghet etablerad. Öarna var sedan en del av det norska riket fram till 1386 då Norge och Danmark förenades. Öarna var dock fortfarande en del av den norska kronan. År 1380 döptes Alþting om till Løgting, även om det då kommit att inte bli mer än en lokal domstol. (källa)
4. Algotssönerna är en samlad benämning på en framstående, medeltida stormannasläkt i Västergötland som på okänt sätt var besläktad med Bjälboätten. En gammal förteckning över lagmännen i Västergötland omnämner en släkt, sannolikt Algotssönernas, varav ett flertal innehade landskapets lagmansämbete under en följd av år. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. (källa)