Ströskrift Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ströskrift

1. Odlingssträvanden ute i världen och Unga Fribyggare i Finland : ströskrift utgiven av vänner till Unga Fribyggare. Unga Fribyggare, Helsingfors 1910. (källa)
2. Böök, som redan mycket tidigt börjat medarbeta i pressen, debuterade i bokform med ströskriften Skald och skolmästare (1902), ett rappt svar på Nils Linders förbittrade angrepp på Verner von Heidenstam i Svenska språket i modern diktkonst. Ett par uppsatser om Fredrik Cederborgh 1905 följdes av gradualavhandlingen Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige intill 1809 (1907), som fyllde en lucka i svensk litteraturhistoria och genom sin rikedom på uppgifter och upplysningar är ett värdefullt uppslagsverk. Svenska studier i litteraturvetenskap (1913) innehåller breda psykologiskt estetiska undersökningar av då nyare svenska diktare (Carl Snoilsky, Per Hallström med flera), Den romantiska tidsåldern i svensk litteratur (2 uppl. 1919) är en rad litterära porträtt, av vilka förut jämförelsevis förbisedda gestalter (Petrus Læstadius, Adolf Törneros med flera) tecknas. Två stora monografier, Esaias Tegnér (1949) och Erik Johan Stagnelius (1919) (Senare utvidgad i Stagnelius än en gång, 1942), är hans huvudverk. Esaias Tegnér utvecklar vidlyftigt Bööks uppfattning, att den götiska rörelsen är en produkt av de napoleonska världskrigen och den tyska idealistiska filosofin (Immanuel Kant och Johann Gottlieb Fichte), medan han anser sammanhanget mellan göterna och den förromantiska svenska vitterheten jämförelsevis betydelselöst, det innehåller ett stort antal analyser av tegnérska dikter. Verket blev senare kallat "gravmonumentet över Tegnér-kulten" av Göran Hägg. Verket om Stagnelius, som blivit en standardbiografi, är en rik, levande och skarpsinnig skildring av skalden och hans verk – dock av vissa senare tiders litteraturvetare sedd som byggd på en stor del fiktivt stoff. Böök återupptäckte romantikens realist Fredric Cederborgh, och skrev en monografi över denne 1925. (källa)
3. Sudermann fick emellertid genom Die Ehre anseendet som en naturalismens banerförare, och hans följande alstring, särskilt den sceniska, vann utomordentlig ryktbarhet. Det bjärt sedeskildrande konstnärs- och storstadsdramat Sodoms Ende (1891, Sodoms undergång) misslyckades visserligen i Berlin, men Heimat (1893, Hemmet) och Das Glück im Winkel (1896) fick så mycket större framgång, och även den anspråkslösare miljöskildringen Die Schmetterlingsslacht (1893, tryckt 1895) hävdade sin plats. Morituri (1896) är tre enaktare, av vilka "Fritzchen" inte endast är Sudermanns teaterverksammaste stycke, utan även en betydande karaktärstragedi. Johannes (1898) behandlar Johannes döparen, Die drei Reiherfedern (1898) är ett sagospel. De många följande, Johannisfeuer (1900), Es lebe das Leben (1902), Der Sturmgeselle Sokrates (1903, om revolutionsmännen från 1848), Stein unter Steinen (1905), Die Blumenboot (1905), enaktarcykeln Rosen (1907), Strandkinder (1909), Der Bettler von Syrakus (1911), Der gute Ruf (1912), Die Lobgesänge des Claudian (1914) och de tre skådespelen Die entgötterte Welt (1915) visar inga nya egenskaper, men ådagalägger merendels hans stora förmåga att ge levande människor och teckna skuggsidor av den moderna tiden, de måttlösa anfallen på honom, dem han sökte bemöta med ströskriften Verrohung in der Theaterkritik (1902), kan inte anses mer än till någon del berättigade. (källa)
4. Ströskrift utan Prenumeration 1810: 1-4 och 1811: 5. Stockholm, nr 1, 8, 4 tryckta hos Olof Grahn 1810 och nr 5 1811 samt nr 2 i Örebro hos N. M. Lindh 1811. Pr. De kom ut på obestämda tider, nr 8 var på 16 s. 4:o (16,8 x 13,1), alla riktade emot Allmänna Opinionens Organ. Nr 1 annonseras i Stockholms-Posten 20 augusti 1810 för 4 sk. bko och nr 5 därstädesden 6 april 1811 för 4 sk. bko. (källa)
5. I de flesta av dessa tolkningar, särskilt i dem efter Schiller, röjer Törneblad en verkligen beaktansvärd talang och en språkvirtuositet, som på hans tid ingalunda hörde till de vanliga. Men detta slags författarskap gav inte bröd, utan endast vittert anseende. Törneblad måste därför även sysselsätta sig med skriftställeri av helt annat slag, som kunde påräkna uppmuntran av den stora allmänheten. Han författade sålunda en mängd lättare ströskrifter, romaner, satirer, konjunkturskrifter och dylikt, som visserligen köptes och lästes, men också snart glömdes. Sådana var de i Cederborghs stil skrivna romanerna Stora verlden (1812) och Friherre Dolk (1814–1815), som skildrar en i 1700-talets upplysningsfilosofi uppvuxen egoist, vidare Ett splitternytt extraordinärt beskattningsprojekt (samma år, med flera följdskrifter), Försök till ett svenskt critiskt reallexikon... af Benedetto Terzaruolo (3 häften 1813, ofullbordat), Tiden och Bonaparte (1814), Gubben med skåpet (1–3, 1818–1819), Fria tankar om det stockholmska polisväsendet (1819) och många andra. I striden mot Grevesmöhlen deltog Törneblad med iver och utgav jämte Hammarsköld Grevesmöhliana (1815), av vars 6 häften han även författat en stor del. (källa)
6. Samfundet kom att bestå av två sektioner, en vetenskaplig och en praktisk hygienisk. Föreningen kom att bedriva ett omfattande folkhygieniskt upplysningsarbete, förutom genom ströskrifter, filmer och föredrag, genom hälsosystrar, som bedrev personlig undervisning i hemmen. De främsta områdena var spädbarnsvård, skolbarnshygien, tuberkulosens bekämpande genom upplysning samt nykterhetens befrämjande. Andra områden för verksamheten var moderpremiering samt inrättande av badstugor på landet. (källa)
7. Carpenters litterära verksamhet rörde sig främst inom området för hennes filantropiska arbete. Hon utgav dessutom åtskilliga andra arbeten, bland annat en mängd ströskrifter (innehållande föredrag, skrivelser till auktoriteter o.s.v.). (källa)
8. Bager, som från 1734 var verksam som handelsman i sin födelsestad Malmö, var en välmenande, men något processlysten patriot. Han utgav en rad nationalekonomiska ströskrifter och lät dessutom lät införa en stor mängd artiklar i tidningar. Hans skrifter är orediga i sin framställning och uppblandade med platta och löjliga rimmerier, varför hans namn blev ett appellativ med betydelsen usel versmakare. (källa)
9. Samfundet kom att bestå av två sektioner, en vetenskaplig och en praktisk hygienisk. Föreningen kom att bedriva ett omfattande folkhygieniskt upplysningsarbete, förutom genom ströskrifter, filmer och föredrag, genom hälsosystrar, som bedrev personlig undervisning i hemmen. De främsta områdena var spädbarnsvård, skolbarnshygien, tuberkulosens bekämpande genom upplysning samt nykterhetens befrämjande. Andra områden för verksamheten var moderpremiering samt inrättande av badstugor på landet. (källa)
10. Carl Anders Roth var son till assistenten vid politiekollegiet Eric Roth. Han var i tjugoårsåldern bosatt i Arboga och kom därifrån till Stockholm, där han blev assistent i rådhusrätten. Roth uppträdde redan vid den tiden som poet, imiterade Bellman och sjöng kroglivets lov, om än på ett betydligt råare sätt än denne. Hans backanaliska sånger utmärker sig för ett drastiskt målande språk. En del av dem trycktes under titeln Bacchi ströskrifter 1785. 1786 utgav han i samma stil Parentation i anledning af bränvinsbristen, men efter att ha undergått en sinnesändring publicerade han 1787 den religiösa dikten Den lidande frälsaren. Roths senare produktion utgjordes främst av gravkväden utan större litterärt värde. Rots Skaldestycken utgavs 1857 av Per Hanselli i Svenska vitterheten, band 10. (källa)