Straffarbete Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet straffarbete

1. I svenska strafflagen förekom inte uttrycket högförräderi, men vad 8 kapitlet l § stadgade om "förräderi" motsvarar i stort sett andra lagars högförräderibestämmelser. Straffet var (till 1921) dödsstraff eller straffarbete på livstid. Var faran ringa, nedsattes dock detta straff till straffarbete i sex till tio år. Krigsförräderi har fram till 1973 haft dödsstraff som möjlig påföljd under krigstid, men har aldrig tillämpats. Därefter är alla dödsstraff förbjudna i Regeringsformen. (källa)
2. Det fanns klassindelningar av interner dömda till straffarbete från och med året 1912. Anledningar till förändringen var att kunna belöna de skötsamma. Det fanns 4 olika klasser och de kallades som följande: Första fångklassen, andra fångklassen, tredje fångklassen och fjärde fångklassen. Ju högre upp internen kom i klasserna, desto bättre blev dess vistelse i fängelset. För att kunna flyttas upp i de högre klasserna krävdes det att man befunnits sig i fängelset under en längre tid. T.ex. behövde man ha avtjänat 2 års straffarbete innan man kunde komma upp till den tredje klassen. I tredje fångklassen kunde man t.ex. få ha en stol med ryggstöd och ens köp av premievaror blev inte lika begränsade. Vid tillfällen då internen gjort sig skyldig till en disciplinär förseelse kunde de nedflyttas till en lägre klass. (källa)
3. I en stat där äldre tiders dödsstraff, kroppsstraff, skamstraff, straffarbete och tortyr avskaffats brukar det vara lagens strängaste straff. (källa)
4. Ett av de mest uppmärksammade fallen av spioneri i Sverige var affären med överste Stig Wennerström som under större delen av kalla kriget försåg Sovjetunionen med svenska militärhemligheter och dömdes till livstids straffarbete, men släpptes ut efter tio år. (källa)
5. Straffarbete är en straffrättslig påföljd där den dömde sätts i arbete, numera avskaffad i många länder och ersatt med påföljder som samhällstjänst. Historiskt har bilden av straffarbete förknippats med tunga arbetsuppgifter. (källa)