Strejkmöte Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet strejkmöte

1. Storstrejken i Malmö varade mellan 4 augusti och 6 september. Dagstidningarna Sydsvenska dagbladet Snällposten och Arbetet rapporterade flitigt om strejken, hur stämningen var och vilka som anslutit till strejken och återgått till arbete. Tidningen Arbetet skrev om lockouter inom textilindustrin i juli 1909 och reaktionerna på dem i form av demonstrationståg och strejkmöten runtom i landet. I Malmö skrev Elma Danielsson om hur ett stort kvinnomöte hållits i Moriska paviljongen i Folkets Park, med kända talare och en hel orkester. (källa)
2. Olof Palmes uppmaning i Riksdagen att avtal ska hållas fick inget gehör hos svenska folket som snabbt solidariserade sig med de strejkande. Här spelade också in att Norrland var en nästintill mytisk plats i det svenska medvetandet, ett gränsland för att kunna undkomma klassamhället, en uppfattning som underströks av författare som Selma Lagerlöf och den samtida Sara Lidman som gav uttryck för en oberörd bygd med människor som talade ett främmande språk. Sympatierna och uppmärksamheten för strejken förstärktes av mediebevakningen, enbart SVT hade 25 journalister på plats. Att de strejkande fick så stora sympatier hängde också ihop med att de hade varit öppna mot media och att deras perspektiv därmed fick stort genomslag i det allmänna medvetandet. Här bidrog också att Sverige precis hade fått sin andra tevekanal i form av TV2 med sin egen nyhetssändning Rapport. TV2 hade även anlitat Sara Lidman för att rapportera om strejken, men hon avskedades efter att ha hållit tal på ett strejkmöte. (källa)
3. Den 12 november 1928 bröt en storstrejk ut bland United Fruits arbetare vid Colombias karibiska kust, i trakterna kring Santa Marta. Antalet strejkande var någonstans mellan 11 000 och 30 000 och man krävde bland annat högre löner, men bolaget vägrade förhandla med fackföreningarna. Den 6 december, efter tre veckors strejk, öppnade colombianska armé-trupper eld mot en samling arbetare som höll strejkmöte på huvudtorget i staden Ciénaga. General Carlos Cortés Vargas, som var officern ansvarig för massakern, motiverade insatsen med att de strejkande var inblandade i statsfientliga aktiviteter och att mötets organisatörer var samhällsomstörtande, kommunistiska revolutionärer. Antalet döda i massakern är omtvistat, general Cortés själv uppskattade att 47 människor dödades, medan andra uppskattar antalet dödsoffer till över 200. Den liberala kongressledamoten Jorge Eliécer Gaitán hävdade att dödstalet var mycket högre och att United Fruit låg bakom den våldsamma sammandrabbningen. Händelsen orsakade stor skandal och ledde till slutet på 44 års konservativt styre och en liberal regering tillträdde 1930. (källa)
4. Under den stora gruvstrejken i Malmfälten 1969 hyrde Elof Luspa A-hallen i Kirunas idrottshall för 500 kronor. I idrottshallen hölls därefter ett strejkmöte. Luspa satt i ledningen för de strejkande gruvarbetarna och var företrädare för "människovärdeslinjen". Några år efter strejken sade Luspa: "Gruvarbetarna var medvetna om kapitalismen, men de var inte medvetna om vad LO var - och är. Glädjande nog satte gruvstrejken i gång en sten som fortsatte att rulla.". (källa)