Stridshandling Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stridshandling

1. Sedan Karl X Gustavs första danska krig brutit ut nåddes landshövding Johan Graan fram emot hösten 1657 av oroande nyheter om att krigsfolk från Norge drogs samman i närheten av gränsen. Tiden gick emellertid utan att någonting hände. Freden i Roskilde slöts 1658, varefter Karl X Gustav återupptog stridshandlingarna mot Danmark (Karl X Gustavs andra danska krig). I slutet av sommaren 1659 samlade länsherren över det norska Nordland fylke, Preben von Ahnen, i all tysthet ihop en styrka på omkring 100 man. I mitten av augusti gick han tillsammans med sina mannar över gränsen ned mot Silbojokk och brände ned kyrkan, hyttan och övriga anläggningar. Därefter fortsatte styrkan till Nasafjället och förstörde även där så mycket som möjligt. En svensk allmogehär uppbådades i Piteå och Skellefteå socknar, men innan de kom fram hade den fientliga truppen för länge sedan avlägsnat sig. Det som fanns kvar av verktyg och redskap samlades in och gömdes vid Sädvvájávrre eller fördes till Arjeplog för att magasineras där. Verksamheten fick därefter ligga nere. (källa)
2. Åren 1914–1920 härjades Lettland av krig. Världskriget slog hårt mot Riga. En stor del av stadsbefolkningen tvångsevakuerades. År 1915 monterades stora delar av industrin ner och transporterades till ryskkontrollerat område. Det var godstransport av stora mått. Frakten tog i anspråk hela 40 000 järnvägsvagnar. Åren 1917 till 1920 blev turbulenta då Tyskland och Ryssland stred om att kontrollera Riga. I september 1917 intog tyska styrkor Riga. I december samma år, under den ryska revolutionen, utropade revolutionärerna under Lenin Lettland till sovjetisk rådsrepublik. Tyska trupper besatte Riga i februari 1918 men Röda armén återtog under hösten greppet efter den tyska kapitulationen 1918. Den 18 november 1918 utropades så republiken Lettland. Därefter utbröt ett kort inbördeskrig där lettiska förband med understöd av brittiska sjöstridskrafter och tyska frikårer drev tillbaka Röda armén. I maj 1919 upphörde stridshandlingarna. Den följande freden i Riga 18 mars 1921 befäste Lettlands självständighet gentemot Sovjetunionen som lovade att acceptera existensen av ett oberoende Lettland till eviga tider. (källa)
3. Under 1917 ökade intensiteten i stridshandlingarna på belgiskt territorium, till följd av den brittiske fältmarskalken Douglas Haigs plan att anfalla de tyska ställningarna i Flandern och rycka fram längs den belgiska kusten i syfte att omfatta de tyska ställningarna i Belgien. Slaget i Flandern utspelade sig 7 juni till 3 december 1917. De inledande brittiska anfallen i juni var framgångsrika, men 10 juli inledde tyskarna vissa motanfall. Därefter följde tredje slaget vid Ypres som inleddes med brittiska anfall 31 juli, varpå följde flera omgångar av nya anfall med begränsad eller ingen framgång. Förlusterna på såväl brittisk som tysk sida blev enorma, och efter detta slag var de brittiska styrkorna inte längre kapabla till nya större offensiver. (källa)
4. En speciell form av hjälpfartyg är de som utnyttjar den i Folkrätten legitima möjligheten att segla under falsk flagg fram till det ögonblick man påbörjar stridshandlingar. Den tyska marinen har under båda världskrigen använt till neutrala lastfartyg maskerade hjälpkryssare, vilka använts för att uppbringa motståndarnas handelsfartyg. Under första världskriget använde Storbritannien sådana fartyg som "Ubåtsfällor", dvs man kryssade i ubåtsinfekterade farvatten och när ubåtar dök upp i övervattensläge för att uppbringa eller sänka dem, förvandlade de sig till starkt beväpnade stridsfartyg. (källa)
5. Efter kriget kom den fjärde Genèvekonventionen 1949 som handlar om civilbefolkningen. Men inte förrän 1977, efter Korea- och Vietnamkriget kom ett tillägg till 1949 års Genèvekonventionen som säger: "För att säkra skyddet för civilbefolkningen måste krigförande parter alltid skilja mellan civila och stridande, liksom mellan civila och militära mål och rikta stridshandlingar enbart mot de militära målen.". (källa)
6. Bataljmålning – en målning som framställer ett oftast historiskt slag eller andra stridshandlingar till lands. (källa)
7. Bataljmålning är en genre inom historiemåleri där målningar framställer slag eller andra stridshandlingar till lands. Genren fanns redan under forntiden, till exempel den berömda Alexandermosaiken i Pompeji. Genren blev mycket populär under renässansen med konstnärer som Paolo Uccello och Piero della Francesca. Under den nationalromantiska vågen på 1800-talet fick genren ett uppsving, även i Sverige genom konstnärer som Carl Wahlbom, som är mest känd för den genretypiska Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen. Målningar som föreställer sjöslag kategoriseras vanligen som marinmåleri. (källa)
8. Efter den tyska ockupationen av Danmark den 9 april 1940, förekom i princip inte några stridshandlingar inom Östersjöområdet. Nazityskland och Sovjetunionen stod i förbund med varandra genom Molotov-Ribbentrop-pakten. Tyska transporter på svensk vatten under Handelsflagga tilläts därför. Efter det tyska anfallet på Sovjetunionen den 22 juni 1941 fanns det motiv från tysk sida att låta underhållstransporterna till trupperna i Finland gå fram på svenskt territorialvatten för att därigenom undvika sovjetiska minor och ubåtar. (källa)
9. Den 24 oktober införde USA en flottblockad mot Kuba och informerade Sovjetunionen om att de avsåg använda sjunkbomber för att tvinga upp eventuella ubåtar till ytan. Informationen nådde dock aldrig B-59 som gått ned i undervattenläge efter att ha siktat amerikanska flygplan. Tre dagar senare, 27 oktober, lokaliserade amerikanska flottan ubåten och hangarfartyget USS Randolph och jagare började trots att man befann sig på internationellt vatten släppa sjunkbomber för att försöka tvinga upp ubåten till ytan. Då ubåtens befälhavare Valentin Savitskij inte kunnat kontakta sina befälhavare tolkade han detta som stridshandlingar och ville avfyra en kärnvapenbestyckad torped. Vasilij Archipov motsatte sig detta och istället beslutade man sig för att gå upp till ytan då ubåtens batterier snart var helt urladdade för att avvakta vidare order. (källa)
10. Hösten 1902 mottog Wünsch en kallelse till lärostolen för klassisk filologi i Gießen som Gotthold Gundermanns efterträdare, där jämte Dieterich Erich Bethe, Alfred Körte och Adolf Strack hörde till hans kolleger. År 1906 erbjöds honom professurer i Kiel och Königsberg, han bestämde sig för Königsberg, dit han flyttade i april 1907. Där kom han nästan uteslutande åt religionshistorien. År 1913 flyttade Wünsch till Münster. Vid första världskrigets utbrott anmälde han sig som frivillig och sändes till Polen. Mot slutet av februari 1915 blev han inblandad i direkta stridshandlingar och stupade vid Iłża några månader senare. (källa)