Stridsmedel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stridsmedel

1. Skyddsmasken kan skydda mot olika ämnen beroende på val av filter. I militära sammanhang är det vanligaste att man vill skydda soldater mot kemiska och biologiska stridsmedel. Relativt inerta gaser av låg molekylvikt, såsom kolmonoxid, och gaser i mycket hög koncentration, såsom klorgas vid stora läckage, kan vara svåra eller omöjliga att filtrera bort. I dess fall när filter inte längre är dugliga används istället så kallande andningsmasker som då är kopplade till en luftreservoar och undviker filtrering. Vid dessa fall använder man även skydd mot gift som tar sig in genom huden i form av en helskyddsdräkt med egen luftförsörjning som kallas kemdykardräkt inom räddningstjänsten. (källa)
2. Etymologiskt är termen en avledning av holländskans kapen. Kaparverksamhet var ett legitimt vapen i alla internationella konflikter som involverade sjöstridskrafter. Förste arkivarie på svenska Krigsarkivet i Stockholm, Lars Ericson Wolke skriver, i boken Lasse i Gatan, Kaparkriget och det svenska stormaktväldets fall (2009), att kaparaktioner blev under 1700- talet vad ubåtskriget var på 1900-talet, ett billigt och effektivt, legitimt sjöstridsmedel mot främst handelstrafiken. Kaparverksamhet förbjöds i en konvention, Parisdeklarationen, som undertecknades vid fredsslutet efter Krimkriget i Paris 1856. (källa)
3. Klorkalk är dubbelsaltet kalciumkloridhypoklorit CaCl(ClO) men brukar användas som ett samlingsnamn för den blandning av kalciumklorid, kalciumhypoklorit och kalciumkloridhypoklorit som bildas när kalciumhydroxid kloreras. Klorkalk användas som blekpulver och vid sanering av kemiska stridsmedel. I svenska försvarsmakten används personsaneringsmedel 104 som är en blandning av klorkalk och magnesiumoxid. (källa)
4. Massförstörelsevapen är en något diffus term som benämner exceptionellt destruktiva stridsmedel. Vanligen avses kärnvapen, biologiska vapen och kemiska vapen, så kallade ABC-stridsmedel (Atom, Biologisk, Kemisk), eller med en samtida terminologi CBRN. I engelsk litteratur användes förkortningen NBC (Nuclear, Biological, Chemical) framför ABC ända tills de radiologiska vapen också fick en plats med i förkortningen för massförstörelsevapen. Nu förkortar man dessa stridsmedel med CBRN. På engelska används ofta förkortningen WMD (Weapons of Mass Destruction), som blev allmänt känd i samband med spänningarna mellan Irak och framförallt USA och andra Nato-medlemmar, under 1990-talet, och det efterföljande Irakkriget. (källa)
5. Stridsgas faller i kategorin ABC-stridsmedel (Atom, Biologiska och Kemiska stridsmedel) (kallas även NBC-stridsmedel, Nukleära, Biologiska och Kemiska stridsmedel) som alla enligt internationell lag är förbjudna att bruka. Sverige har liksom 184 andra stater tillträtt Konventionen om förbud mot kemiska vapen. (källa)
6. Som kemiska stridsmedel används nervgifter i form av så kallad nervgas. I allmänhet är det dock inte fråga om gas i dessa fall utan det handlar snarare om finfördelade vätskedroppar, aerosoler. (källa)
7. Raketer användes förr i krig huvudsakligen för att antända fartyg och byggnader och raketvapen kom tidigast i bruk i Kina på 1200-talet. Användningen av raketvapen spred sig sedan till Europa och omnämns mellan 1250 och 1400. I och med kanonens tillkomst i början av 1300-talet försvann emellertid raketen som stridsmedel men upplevde en renässans under 1800-talets förra hälft. Engelsmannen sir William Congreve (1772-1828) var den förste, som i Europa gjorde lyckade försök med krigsraketer, som bland annat avändes vid bombardemanget av Köpenhamn 1807. Till Sverige kom vapnet 1813. De vanliga kanonernas prestanda förbättrades emellertid på 1850-talet avsevärt, så att raketvapen kom ur bruk. Först under andra världskriget började man på nytt konstruera raketvapen och i slutet av kriget förekom sådana i många olika utföringsformer och för oika ändamål. (källa)
8. Enligt Svenska Akademiens ordbok hade ordet två betydelser 1959. För det första "En mekanisk inrättning som till det yttre liknar en människa och genom elektriska impulser eller på annat sätt kan fås att utföra visst arbete eller vissa rörelser" och för det andra "Ett obemannat flygplan eller luftgående stridsmedel som styres automatiskt eller genom radiovågor" (se robot (vapen) för den senare betydelsen). (källa)