Stridsskjutning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stridsskjutning

1. Skjutfältet anlades på grund av avsaknad av skjutfält i dimension för övning och stridsskjutning med stridsvagnar för Göta livgarde (P 1) och Södermanlands regemente (P 10) i Mälardalen. Skjutfältet ersatte en mindre skjutplats på Tosterön i Mälaren, vilken endast erbjöd skjutning med stillastående stridsvagnar. Åren 1944–1957 samt 1978–2005 förvaltades och administrerades skjutfältet av Södermanlands regemente, åren 1957–1978 förvaltades skjutfältet av Göta livgarde och från 2006 av Stockholms amfibieregemente (Amf 1). (källa)
2. Från 1943 hade regementet sina stridsvagnsövningar på Utö skjutfält. År 1957 övertogs skjutfältet av Göta livgarde, men återfördes 1980, i samband med att Göta livgarde avvecklades. Regementet utnyttjades även Vansö övningsfält, vilket ligger nordväst om regementet. Härads skjutfält var regementets övningsfält som användes för stridsskjutningar. Efter att regementet avvecklades överfördes Härads skjutfält till Ledningsregementet, och Utö skjutfält till Amfibieregementet. (källa)
3. Vid 1960-talets början hade Kronobergs regemente (I 11) länge varit i behov av ett större skjutfält som bättre svarade mot de behov förbandet hade för att utbilda sina två infanteribrigader. Vid denna tid hade regementet, förutom övningsfältet på Bokhultet, endast skjutfältet Notteryd strax utanför Växjö. Den 17 oktober 1968 sammanträdde representanter från Kronobergs regemente med berörda markägare under ledning av ordföranden i Försvarets fastighetsnämnd. Genom sammanträdet blev anskaffningen av fältet i praktiken klar. Fältets sammanlagda areal blev 2.930 hektar, där 1.800 hektar mark kom från Domänverket, 700 hektar mark från kyrkan och återstoden utgjordes av privat mark. Då fältets östra del hamnade i Kalmar län, väcktes frågan om att hela fältet skulle vara beläget inom Kronobergs län. Därmed kom läns gränsen mellan de två småländska länen att justeras, så att länsgränsen mot Kalmar län löper längs skjutfältets östra del. År 1969 hade samtliga boende lämnat fältet och fältet kunde under sommaren detaljrekognoseras. År 1970 avverkades stora delar av fältet för att modellera terrängen på de olika skjutområdena. Den 16 mars 1971 invigdes fältet genom en stridsskjutning med enheter ur regementet men även ett artillerikompani ur Wendes artilleriregemente. Fältet invigdes av militärbefälhavaren för Södra militärområdet viceamiral Oscar Krokstedt. Invigningen gav upphov till att den höjd som Krokstedt stod på vid invigningen kom att kallas för "Amiralens kulle". Åren 1972–1974 kompletterades fältet med en rälsmålbana för skjutning med pansarvärnsvapen, samt ett antal skjutbanor för skjutövningar på fältets södra del. År 1994 byggdes ytterligare en rälsmålbana, denna gång på Böneråsbanan. Genom fältet passerar den nedlagda järnvägen Kosta–Lessebo Järnväg. Våren 2019 utbildade Kalmar- och Kronobergsgruppen en pluton på dryga 20-tal värnpliktiga till Hemvärnet, plutonen blev den första på Kosta som var förlagda där hela tiden. (källa)