Stridsämne Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stridsämne

1. "Tidpunkten för Naggens framträdande var väl vald. Det fanns gott om fiender, och det blåste friskt från alla håll i samhället. De politiska partierna hade inte så svårt att urskilja varandra som nu. Man talade t.o.m. om 'de två nationerna', högern och vänstern. Högern ville ha F-båtar, vänstern var antimilitäristisk. Statsministerns öknamn var Hungerskjöld, och socialisterna titulerades landsförrädare. En högerman igenkändes ganska lätt: en välfödd herre i frack och hög hatt. Och en socialist var detsamma som en magerlagd person med fladdrande halsduk, bredbrättad hatt och byxor med knän på. Om någon individ uppträdde utan någon av dessa politiska uniformer kunde han inte vara annat än liberal eller politiskt obildad. Vilket f.ö. enligt högerns och vänsterns samstämmiga uppfattning var ungefär detsamma. Det rådde ingen brist på stridsämnen eller originella fysionomier. Värnor Rydén och Hjalmar Branting var tacksamma att karikera, Sven Hedin och hans ryska sågfilare var ett outslitligt tema – och så fanns ju Hinke att tillgå. Ville man vara nationell och ändå radikal pekade man vredgat på landets tyskfödda drottning, hedersöverste vid ett av kaiserns regementen.". (källa)
2. Från 1890-talet blev norrmännen alltmer angelägna om att få stopp på de svenska samernas flyttningar till Norge. Konkurrensen om betesmarkerna hade ökat till följd av Rysslands slutliga gränsstängning 1889, samtidigt som det rent allmänt rådde allt starkare spänningar mellan de båda unionsländerna. Renbetesfrågan blev ett av de viktigaste stridsämnena när unionen skulle upplösas 1905. Samma år ingicks en konvention, som gick ut på att 1883 års förordning skulle gälla fram till och med 1917, med tillägg av vissa nya föreskrifter. (källa)
3. De nordiska länderna förenades i praktiken 1389 och formellt 1397 i Kalmarunionen. Unionen blev en motvikt mot den nordtyska Hansan. Ett återkommande stridsämne var maktfördelningen mellan centrum och riksråden i de tre länderna, något som ledde till att det i Sverige valdes riksföreståndare. Kampen om makten mellan Danmark och Sverige medförde att Skåne och Götaland härjades av trupper vid flera tillfällen. (källa)