Strofform Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet strofform

1. Runhenda (av adjektivet runhendr), eller runhent, kallas i den fornisländska versläran de strofformer som har både stavrim och slutrim. Runhenda är således inte ett eget versmått utan ett komplement till befintliga versmått: Om slutrim tillfogas blir strofen runhenda. (källa)
2. Drapan var sannolikt egentligen ett skaldestycke, som upplästes eller sjöngs under ackompanjemang av strängaspel. Forntidens drapor har oftast drottkvädets strofform och utgör höjdpunkten av den gamla nordiska skaldediktningen. Drapadiktningen hade sin egentliga blomstringstid i slutet av 900-talet och på 1000-talet (omkring 970–1100) och upphörde under 1300-talet. De under hednatiden diktade lovkvädena handlar antingen om någon frejdad man (en konung, en hövding, en väldig stridsman och liknande) eller om någon gud. En drapa, i vilken en död person förhärligats, kallas arvdrapa eller arvdikt (erfidrápa, erfikvæði). Senare diktades också drapor till Kristi, jungfru Marias samt helgons och biskopars ära. (källa)
3. Sapfo har fått ge namn åt den antika strofformen sapfisk strof. De tre första verserna har fem fallande versfötter enligt schemat troké, troké, daktyl, troké, troké, och följs av en fjärde vers med schemat daktyl, troké. Strofen som helhet har sålunda följande utseende (-, betonad stavelse, u, obetonad stavelse). (källa)