Stråk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stråk

1. Metan är mycket vanligt i världen, gasen förekommer som fria stråk i världsrymden och det finns jätteplaneter bestående till stor del av metangas. (källa)
2. En gångstig, vardagligt kallad stig, är ett litet förflyttningsstråk för i första hand gående. (källa)
3. När en väg på grund av upprepande slitage blev för "dikig" eller på annat sätt obekväm, valde man att gå vid sidan om och därför kan man i hålvägstäta områden ofta se flera parallella stråk intill varandra. Vissa hålvägar är nästan V-formade i genomskärning, medan andra kan ha en U-form. De senare visar att de fortfarande brukades när man började använda vagnar. Hålvägar förekommer mest i sluttningar eller på åsar där många människor har färdads. Smärre hålvägar trampas fortfarande in av djur och människor där flitigt nyttjade stigar passerar genom lösa markytor. (källa)
4. Från Hudiksvall och norrut i Sverige, samt på Åland och i Svenskfinland kallas den vanligen hårtork. I västra Svealand, sydöstra Norrland, nordvästra Götaland och i ett stråk som främst omfattar nordöstra Götalands kustland och sydöstra Svealands inland säger man ofta hårblås, ett ord som inte finns med i Svenska Akademiens ordlista. I övriga Sydsverige går den oftast under benämningen hårfön. Ordet fön eller ursprungligen märkesnamnet Foen kommer av tyska Föhn och ytterst av latinets favonius, 'ljum' och är en varm, torr fallvind som förekommer i anslutning till bergryggar, speciellt i Alperna. (källa)
5. Kontrabasens stråke finns i två varianter. Fransk stråke liknar violin- eller cellostråken och hålls på liknande sätt mellan tumme och övriga fingrar. Tysk stråke hålls inne i handen, med handflatan uppåt. Kontrabasstråkar är ofta något kortare än fiolstråkar. (källa)
6. En hårdgjord landningsbana benämns bana, en med gräs eller grus benämns stråk. Numrering av start- och landningsbanor består av den magnetiska kompassriktningen avrundad till närmaste tiotals grader (undantag finns). En bana i östvästlig riktning har då numret 09 vid start mot öster och 27 vid start mot väster. När det finns två eller tre parallella banor betecknas dessa med bokstäverna L (Left), C (Center) och R (Right), t.ex. 04L/22R resp 04R/22L på Kastrup. Vissa nummer, bana 13/31 och bana 02/20, används inte i Sverige p.g.a. risk för förväxling. (källa)
7. Stenknäcken är brun på ovansidan och askgrå med rostbrun anstrykning på undersidan. Stjärten och vingpennorna är svarta, men honan har ett grått stråk längs armpennorna, vilket är enda synliga skillnaden mellan könen. I flykten syns tydligt ett vitt vingband, även på undersidan, på de i övrigt metallglänsande blåsvarta vingarna. På sommaren är näbben blåsvart medan den är benvit eller blekt gulbrun på vintern. På vintern är även fjäderdräkten något mer dämpade i färgerna. Juvenilen har grågult bröst med en grovt mörkfläckad buk. (källa)
8. Kvadratiska stensättningar, vanligast under äldre järnålder. Förekommer i varianter med resta stenar i hörnen eller kuvertliknande stensättningar med stråk av större stenar som bildar två diagonaler igenom stensättningen. (källa)
9. Stråk – inom fluiddynamiken vid stationärt flöde samma som partikelbana. (källa)