Strålskada Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet strålskada

1. Neutronstrålning är en typ av joniserande partikelstrålning där neutroner utsänds. Det förekommer vid fission dvs. kärnklyvningarna i till exempel ett kärnkraftverks reaktorer. Neutronstrålningen upphör när kärnklyvningarna avbryts i samband med att reaktorn stängs. Strålskydd för neutroner är mer komplicerat än för till exempel betastrålning eftersom neutronerna är en form av indirekt joniserande strålning, är de oladdade och påverkas mindre av omgivningen. De är därför svåra att hejda i en vanlig strålskärm. Vanligt lättvatten är en mycket effektiv och vanlig neutronabsorbator, men även borkarbid, B4C kan användas för att skärma neutronstrålning. Neutronstrålning svarar för en stor del av de strålskador som kan uppstå i samband med kärnvapenexplosioner. (källa)
2. Dödsfallen i samband med olyckan räknas vara 30–60. 134 arbetare drabbades av akut strålsjuka och av dessa avled 28 personer av akuta strålskador redan de första månaderna. Av de drabbade dog 19 under åren 1987-2006, men alla dödsfallen kan inte knytas till olyckan. Vissa studier från WHO och UNSCEAR menar att färre än 50 omkomna fram till 2005 direkt kan knytas till strålningen, varvid man bortsåg från riskerna för befolkningen i stort. (källa)
3. Den solbränna som skapas av ökad melanogenes varar typiskt några veckor eller månader, mycket längre än den solbränna som skapas av oxidation av tidigare melanin, och är alltså ett verkande skydd mot strålskador och solbränna från UV-strålning, och inte bara kosmetisk. (källa)
4. Om man ska vårda någon som är utsatt för strålsjuka så måste man först vänta några dagar för att fastställa allvarligheten av strålskadorna baserat på absorberad, ekvivalent och effektiv dos. Det man måste säkerställa innan man börjar vårda någon för strålsjuka är först och främst att de inte exponeras för någon form av ytterligare strålning i form av kontaminering av kläder eller andra material. Den vården som sedan sker snart efter exponering av strålning påverkar inte strålningens senare påverkan på kroppen. Man kan istället få medicinering mot illamående, exempelvis 5-HT3 -receptorblockare eller ondansetron. Man kan också få vård mot andra symptom som kommer med strålsjukan som diarré, då kan man få antikolinergika, som loperamid. Vid början av ens strålsjuka kan man vårdas på allmänt sjukhus, där man dagligen kollar blodet efter avvikande värden. Om lymfocytantalet börjar avta så kan det betyda att ett blodproducerande organ har skadats och då kan man bli flyttad till hematologisk avdelning där man mer exakt kan undersöka och vårda patienten. (källa)