Stuckarbete Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stuckarbete

1. Särskilt praktfulla stuckaturer utvecklades i barockens och rokokons arkitektur, där den passade bra för att uttrycka den rörelse och formkraft som dessa stilar utmärktes av. Slottet Versailles i Frankrike försågs under Ludvig XIV:s tid med rika stuckdekorationer i många av de mest påkostade rummen, bland annat spegelgalleriet vars tak pryds av en mängd skulpturala detaljer i stuck efter Jules Hardouin-Mansarts ritningar. Kyrkan i Zwiefalten i Tübingen i södra Tyskland är ett exempel på rokokons upplösning mellan arkitektur och skulptur, där interiörens rika stuckarbeten omvandlar tak och väggar till fantasifulla ornamentala motiv. (källa)
2. Utformningen av exteriören och interiörerna visar byggherrarnas ambition – särskilt intressant är att sonen Johan Forshell med Engelbrektsgatan 4 verkar vilja överglänsa fadern Anders Johanson i arkitektonisk uttrycksfullhet. Detta är särskilt tydligt, när man jämför interiörernas stuckarbeten. (källa)
3. Kyrkan domineras av den stora altarväggen. Större delen av altarväggen upptas av en tredelad relief utförd i stuck av kalkbruk med inslag av tegelkross. Sidopartierna är något snedställda mot mittpartiet. Den ojämna ytan är målad med tunn kalkfärg i al secco, det vill säga på torr puts, i milda färger med grått, grönt och rödbrunt som dominerande inslag. Mittpartiet framställer Korsfästelsen. Maria knäböjer vid korset och på ömse sidor om detta blickar väktare, herdar, en grupp kvinnor och Jesu lärjunge Johannes upp mot korset. I nedre högra hörnet sitter Maria Magdalena i grön klänning hopsjunken vid nedgången till graven. I överpartiet rämnar den blå himlen i bakgrunden. Vänstra sidopartiet framställer Konungarnas tillbedjan. Maria i blå klänning sitter med Jesusbarnet i famnen. Framför henne sitter eller knäfaller de tre Kungarna, som saknar attribut. Bakom Maria står Josef samt ett par herdar. I högra sidopartiet skildras Pingstundret. Sex lärjungar i olikfärgade mantlar knäfaller eller sträcker sig mot skyn med eldslågor. Altarreliefen utfördes 1937. Kompositionen gjordes av konstnären Simon Gate, stuckarbetet av skulptören Carl Elmberg och målningen av konstnärerna Erik Jerkhe och Simon Gate. (källa)
4. När huvudbyggnaden stod klar kring midsommaren 1664 började arbetena med fasadutsmyckningarna. Från Italien hämtades stuckatören Giovanni Carove som utförde vapensköldar med svenska och Holstein-Gottorpska vapen och den rikt smyckade taklisten med lejonhuvuden, konsoler samt örnar i taklistens ytterhörn. Från 1665 stod han och Mario Carove (troligen bröder) även för stuckarbetena i trapphuset. Stenhuggarna Johan Larsson Wimmer och Johan Köpke skapade vardera fyra par liggande figurer över fyra fönster (två på öst- och två på västfasaden). Det rör sig om grovt utförda manliga och kvinnliga gestalter i halvt liggande ställning. I två nischer över entrén mot trädgården placerades antika skulpturer, som hämtades från Stockholms slott. Dessa flyttades 1966 tillbaka till Gustav III:s antikmuseum sedan de ersattes av kopior. Troligen var det meningen att även fylla andra tomma nischer med skulpturer, men det genomfördes aldrig. (källa)
5. Parkettgolvet rekonstruerades med hjälp av åtta rutor av återfunnen ekparkett. Dessa var av samma typ som golvet i Confidencen / Kina slott. En speciell utmaning var återskapandet av väggspeglarna som tillsammans med de fem fönstren åstadkom ett luftigt rumsintryck. Dagtid speglade sig parken i rummet och kvällstid multiplicerades ljusen till oändlighet i speglarna. Stuckarbetena i fönsterdörrsmygen var bevarade och kunde repareras. (källa)
6. Till Stora Galleriets utsmyckning engagerades ytterligare en konstnär, Johan Axel Gustaf Acke. Han anförtroddes av Östberg först 1920, alltså i ett sent skede, med galleriets gestaltning och utformade stucker i fönsternischerna mot syd. Dessa visar en blandning av figurer från klassisk och nordisk mytologi. Efter en del ekonomiska diskussioner kom Acke igång först 1922. Han utförde även stuckarbeten i den angränsande "Rundeln". (källa)