Student Synonymer Betyder Uttal

• elev
• fattig
• studerande

Hur används ordet student

1. För juristexamen krävs godkända studier omfattande 270 högskolepoäng (180 veckors heltidsstudier, vanligen uppdelade på nio terminer). Av dessa skall ett självständigt arbete (examensarbete), vanligen redovisat genom en uppsats, omfatta minst 30 högskolepoäng. För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga. (källa)
2. En kadett är en officersaspirant, student vid en officersutbildning. (källa)
3. Kandidat – en akademisk titel, se kandidatexamen ett ålderdomligt tilltalsord till en student, i dag främst använd som beteckning på läkar- och lärarstudenter. (källa)
4. Medicine kandidat är en generell examen med medicinsk vetenskap som huvudämne. För läkarstudenter framstår dock denna examen många gånger som yrkesspecifik, då den ofta relaterar till tjänster som läkarassistent eller auskultant. En liknande benämning förekommer inom lärarutbildningen, där både högskolelärare och handledare på praktikplatsen ibland benämner studenterna för kandidater. (källa)
5. Ulrika Wallvik – student. (källa)
6. Kursplan är ett dokument som beskriver en kurs syfte, innehåll, förkunskapskrav, med mera. En kurs motsvarar ett betyg i ett ämne. Kursplanen är ett juridiskt bindande dokument som beskriver vilken form av undervisning och examination en antagen elev eller student är utlovad. (källa)
7. Kårordförande, ordförande för en studentkår vid universitet eller högskola. Befattningen är oftast av både strategisk och verkställande karaktär. Utses via kårval som kan vara organiserade på olika sätt. Kårordförandens uppgifter är generellt att bevaka studenternas intressen i olika frågor både mot skolan och omvärlden. Kårordförande kunde också ses som en primus inter pares bland studenterna när det fortfarande var obligatoriskt att som student vara medlem i kåren (kårobligatoriet avskaffades 2010). (källa)
8. Lesson, lektion, från 1200-talet, att läsa högt ur Bibeln, eller något som ska läras av en student, via fornfranska leçon, från latinets lectionem (nominativ lectio), en läsning, från stammen legere, att läsa (se lecture (n.)). Den överförda innebörden ett tillfälle, situation, händelse, då något kan bli inlärt, är dokumenterat från 1580. Lecture, föreläsning, är från sent 1300-tal, aktiviteten att läsa, det som är läst, via medeltida latinets lectus av legere, att läsa, betyder från början att samla, plocka ut, välja, (se eng election), från leg-, att plocka ihop, samla, (grekiska legein, att säga, berätta, tala, deklarera ursprungligen att plocka ut, välja ut, räkna fram, lexis tal, dikt, logos, ord, tal, tankar, konto från latinets lignum, trä, ved, bokstavligen det som är samlat). Att läsa är att plocka ut ord i betydelsen aktivitet av att läsa högt (en lektion), från 1520-talet. Liksom en diskurs rörande ett givet ämne inför en publik med syftet att instruera som är från 1530-talet. Lecture från 1580-talet finns i betydelsen att adressera hårt och länge, sedan 1706. (källa)