Studentexamen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet studentexamen

1. Abiturient kallas den som kandiderar för studentexamen. Sedan 1968 förekommer inga abiturienter i Sverige, eftersom studentexamen är avskaffad, medan begreppet fortfarande existerar i Finland. I Finland har abiturienterna under det sista året en mängd olika traditioner, till exempel de gamles dans, abikryssning och bänkskuddagille. (källa)
2. 1971 infördes gymnasieskolformen i Sverige genom att de tidigare skolformerna gymnasium, fackskola och yrkesskola slogs samman då 1970 års läroplan Lgy 70 (Läroplan för gymnasieskolan) trädde i kraft. I vardagligt språkbruk används ordet gymnasium fortfarande om gymnasieskolan. Studentexamen, det vill säga den formella prövningen efter gymnasiestudier för att avgöra höghet till universitetsstudier, avskaffades 1969 men har fortsatt att användas både som begrepp och som firande av avslutade gymnasiestudier. (källa)
3. I Finland är gymnasiet en läroanstalt med betoning på teoretiska ämnen och med ett allmänbildande och högskoleförberedande syfte. Gymnasiet påbörjas vanligen efter att läroplikten (grundskolan) slutat, det vill säga vid ungefär 16 års ålder. Gymnasiet är sedan 1994–1996 årskurslöst och kursvalsbaserat. I allmänhet tar gymnasieutbildningen tre år, men man kan också välja att gå gymnasiet på två och ett halvt, tre och ett halvt eller fyra år. Gymnasiestudierna avslutas med studentexamen. (källa)
4. Filmen handlar om en gymnasist, Jan-Erik Widgren, spelad av Alf Kjellin, som går i latinlinjens fjärde ring, L IV, på ett läroverk. Studentexamen närmar sig och Widgren har svårigheter med latinet. Han utsätts för sataniska läxförhör av den sadistiske latinläraren, "Caligula", spelad av Stig Järrel, och blir anklagad för fusk då han blir påkommen med att ha skrivit in latinöversättningen i boken. (källa)
5. Läroverken i Finland (finska oppikoulu) fungerade fram till grundskolereformen under 1970-talet som en fortsättning på folkskolan och istället för dess högsta klasser. Det finländska läroverket, tidigare även kallad lärdomsskola, var en högre läroanstalt. Genom åren har ett flertal olika skoltyper betecknats som läroverk. De flesta har haft 8-9 årskurser och har lett till studentexamen. Läroverk har utgjorts av både samskolor och skilda pojk- och flickskolor. De fullständiga läroverk som har upprätthållits av staten har kallats lyceer. (källa)
6. Svensk studentexamen, som kallades mogenhetsexamen mellan 1878 och 1905, avskaffades 1968. Det firande som tidigare följt på en lyckad examen bibehölls dock av många studenter, och förvandlades till ett avslutningsfirande efter gymnasiestudier. En ny gymnasieexamen infördes i Sverige drygt fyrtio år senare. (källa)
7. Nationalsången kan ses som en nationalsymbol. Nationalsången är en enande symbol och ibland en hyllning till det egna landet. Inlärning av sången var förr ofta obligatorisk i skolan, och den framförs ofta vid tillfällen såsom studentexamen, nationaldagen, och sportevenemang. Ibland, om sången är lång, sjungs bara några av verserna. Så är fallet med Finlands nationalsång. Sveriges nationalsång har två originalverser (av Richard Dybeck år 1844) och två senare tillkomna (av Louise Ahlén år 1910). De två senare anses inte tillhöra nationalsången utan får ses som kuriosa. (källa)
8. Normalskolekompetens var ursprungligen en examen som gavs av Normalskolan för flickor i Stockholm. Från 1909 blev det också allmänt en examen efter genomgången flickskola. Kompetensens nivå låg mellan realexamen och studentexamen. Normalskolekompetensen upphörde då flickskolorna avskaffades 1964. (källa)
9. Införandet av realexamen gjordes efter de svenska läroverken 1905 delats upp i två delar – en sexårig nedre del (realskola) och en fyraårig högre del (gymnasium). Läroverkssystemet var helt fristående från den svenska folkskolan, och en elev på 9–12 år med kunskaper på nivå med folkskolans tredje årskurs hade möjlighet att börja på läroverk. Den sexåriga realskoledelen avslutades med en realexamen, medan den fyraåriga gymnasiedelen i sin tur avslutades med studentexamen. (källa)