Studentrevolt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet studentrevolt

1. Många gamla berlinare kom att lämna staden efter kriget och istället flyttade många studenter till staden för det subventionerade boendet och för att slippa göra värnplikt i Bundeswehr. Västberlin hade två universitet, TU Berlin i centrum och Freie Universität i Dahlem. Från 1968 blev Västberlin centrum för studentrevolterna (jämför 68-vänstern) som utgick från Freie Universität Berlin och som hade sitt centrum i stadsdelen Charlottenburg. En annan brännpunkt var Axel Springer AG:s huvudkontor på Kochstrasse i Kreuzberg. En händelse som rörde upp och aktiverade studentrörelsen skedde 2 juni 1967 då den pacifistiske studenten Benno Ohnesorg blev skjuten av polisen vid en demonstration mot shahen av Irans besök i närheten av Deutsche Oper Berlin. 11 augusti 1968 sköts studentledaren Rudi Dutschke på Kurfürstendamm. Förutom personer ur Röda armé-fraktionen fanns i Västberlin även 2 juni-rörelsen som tagit sitt namn efter Benno Ohnesorgs dödsdatum. (källa)
2. Lundakarnevalen 2002 - "Idealkarnevalen" - gick av stapeln den 17-19 maj 2002. Temat kom att prägla karnevalen inte minst genom karnevalens stora nöjen. En film om svikna ideal spelades och fick namnet Vaktmästaren och professorn. Filmens lika enkla som geniala synopsis bygger på en känd snapsvisa "Om vaktmästaren och professorn dom skulle byta lönegrad, då blev professorn ganska ledsen men vaktmästaren blev glad" Att visan ska sjungas på melodin "Internationalen" gör den inte mindre passande då handlingen utspelar sig under studentrevoltens år 1968. (källa)
3. Många inom vänstervågen var unga studenter, författare eller intellektuella eller på annat sätt knutna till den akademiska världen. Detta kan jämföras med protester tidigare under 1900-talet, då det främst var fabriks- och verkstadsarbetare som var ute och demonstrerade. Inom studentrevolten sågs ofta det egna handlandet som en del av en mycket större internationell samtidig kamp med gerillakamper, bondeuppror, strejker och demokratiska politiska massrörelser, oavsett om dessa i sin tur ville förknippas med vänsterrörelser eller inte. Vanligt var bland annat att man demonstrerade mot USA:s krigföring i Indokina. (källa)
4. Theres, som gavs ut 1996 på Bonniers förlag, handlar om den västtyska journalisten Ulrike Meinhof som vid tiden för studentrevolten 1968 engagerar sig i terroristgruppen Röda armé-fraktionen (RAF). Romanen hyllades både för ämnets behandling och dess form, den består av dokumentärt material blandat med fiktion presenterat som i en klippbok. 1970-talets stämning och sätt att tänka framträder, liksom Meinhofs inre resa. Sem-Sandberg ger dock inte något definitivt svar på vem hon var eller vad som fick henne att ta steget att bli terrorist. (källa)
5. Under den efterföljande tiden växte missnöjet med de Gaulles utrikespolitik och den gaullistiska patriarkala samhällssynen vilket ledde till studentrevolten i maj 1968 med dess krav på större sexuell frigörelse och ett slut på Vietnamkriget. Samtidigt utbröt en storstrejk och de Gaulle förlorade temporärt kontrollen över landet och tvingades vid ett tillfälle bege sig till Baden-Baden för att försäkra sig om arméns stöd om det skulle bli nödvändigt för att upprätthålla ordningen. Valen i juni 1968 innebar en gaullistisk majoritet i parlamentet men händelser under 1968 innebar ändå en viktig omorientering av det franska samhället med större frihet för individen och mindre social kontroll, både på arbetsplatserna och i privatlivet. (källa)
6. 1964 bröt sig de samhällsvetare som tidigare ingått i HumF ur föreningen och bildade Samhällsvetenskapliga föreningen (SF). I spåren av studentrevolten 68' lades SF i malpåse, men återupplivades under 1990-talet. (källa)