Studieledare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet studieledare

1. Under senare delen av trettiotalet växte RFSU och det inleddes ett omfattande arbete för att förbättra sexualrådgivningen och sexualupplysningen i landet samt sexualundervisningen i skolor och på universitet på RFSU:s initiativ. Det organiserades möten, seminarier och föreläsningar i diverse städer som leddes både av företrädare för förbundet och från lokala föreningar. RFSU:s rådgivningslokaler i Stockholm tog vid tiden emot fler patienter på ett år än vad den kommunala kliniken på Sabbatsbergs sjukhus gjorde under loppet av flera år, och på de platser RFSU inte hade lokaler samarbetade förbundet med lokala läkare för att kunna erbjuda muntlig och skriftlig rådgivning. På vissa platser upprättades studiecirklar och kurser i sexualupplysning, men då studieledare saknades och de studieledare som fanns själva saknade fullständig utbildning gick arbetet långsamt. Samtidigt bedrevs arbete för att utöka sortimentet av så kallad upplysningslitteratur i landets bibliotek, samt förbättra den undervisning som fanns i skolan genom att kontakta aktiva ungdomsorganisationer. För att lösa problemet med otillräckliga studieledare sett till antal, inledde RFSU 1939 en brevskola, där läkare och pedagoger kunde sammanställa brev och broschyrer med information som skulle nå ut till hela landet. (källa)
2. Ragnar Edenman blev filosofie licentiat 1944 och disputerade i statsvetenskap 1946 med avhandlingen Socialdemokratiska riksdagsgruppen 1903–43, varefter han anlitades som ordförande i studiesociala utredningen 1946–1948. År 1943 hade han blivit invald i stadsfullmäktige i Uppsala, där han satt tills han blev invald i Andra kammaren 1949. Hans socialdemokratiska engagemang hade emellertid börjat långt dessförinnan, redan 1939 blev han ordförande i Socialdemokraternas studentförbund, vilket han förblev till 1943, då han blev studieledare i ungdomsförbundet. Under studenttiden vid Uppsala universitet tillhörde han den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus, och mötte bland andra konservativa Heimdals Olof Rydbeck i en debatt, senare skulle han bli Rydbecks överordnade, då Rydbeck blev radiochef. Vid det så kallade bollhusmötet 1939 talade han, i polemik med heimdalaren Arvid Fredborg, för svenskt mottagande av judiska flyktingar från Nazityskland. (källa)
3. Adolf Hjort var ett av fem barn till småbrukaren och sågverksarbetaren Axel Wikström Hjort och till sömmerskan Emma Wikström. Fadern reste till USA 1909 och kom inte tillbaka. Han växte upp i byn Långnäsöder om Luleå i Norrbotten. Han blev sågverks- och massafabriksarbetare och verkade också en period som extralärare i Älvsbyns kommun. Han blev frisinnad politiker i Nederluleå landskommun och invaldes i kommunalfullmäktige. Han blev en bygdens förtroendeman och skrivkarl och var också engagerad som distriktsombudsman, sekreterare och studieledare i nykterhetsrörelsen IOGT. (källa)
4. Svedelius var lärare och studieledare för hertiginnorna av Skåne och Södermanland 1890–1896, stadsfullmäktiges ordförande i Luleå 1905–1906, grundläggare av Norrbottens arbetsstugor 1903, medlem av dess centralstyrelse, vice ordförande i direktionen för Sunnerdahls hemskolor på landet 1909–1912 och dess ordförande 1912–1935. Han var medlem av direktionen för Gymnastiska centralinstitutet 1921–1930, ordförande i föreningen Söderhem i Stockholm från 1914, ordförande i Jordbrukare-Ungdomens Förbund 1918–1938, sekreterare i Svenska gymnastik- och idrottsföreningars riksförbund 1925–1933, vice ordförande i Föreningen för skidlöpningens främjande 1914–1943, i Föreningen för befrämjande av skolungdomens vapenövningar från 1916, ordförande och medlem i flera idrotts- och skytteföreningar, en av stiftarna av Nyfilologiska sällskapet i Stockholm 1896 och dess ordförande 1915–1935, inspektor för Solbacka gossläroverk och Solna kommunala mellanskola från 1926, för Stockholms samgymnasium från 1928, för Sofi Almquists samskola 1931–1936, för Stockholms arbetareförenings föreläsningsanstalt från 1924, medlem av styrelsen för föreningen till minne av Oscar I och Josephina 1926–1934. Utöver nedanstående skrifter författade han uppsatser i pedagogiska och sociala frågor i tidskrifter och andra publikationer. (källa)
5. Suhonen har varit redaktör för SSU:s tidskrift Tvärdrag och han har också varit bland annat studiesekreterare, studieledare och samordnare på Arbetarnas bildningsförbund i Stockholm. Han medverkar i olika medier som vänstersocialdemokratisk debattör samt har medverkat på bland annat Aftonbladets och Dagens Nyheters kultursidor. Han har även varit styrelseordförande i Stockholms Stadsteater. Under 2011 var han informell talskrivare åt Håkan Juholt under dennes tid som socialdemokratisk partiledare. (källa)
6. Han var son till Gustav Albert Örn och Edit Hjelte och från 1956 gift med Thorgerd von Töne. Tryggve Örn kom som elvaåring till Hudiksvall 1931. Fadern arbetade som spinnmästare. Han var intresserad av musik och poesi, ett intresse som han förde vidare till sonen. Sjutton år gammal flyttade Tryggve till Stockholm där han fick arbete på en radiofabrik och en svarvarverkstad. Han engagerade sig också i fackföreningens bildningsarbete och blev studieledare inom fackföreningens kursverksamhet. Stadsbibliotekets konstavdelning väckte hans intresse för konst, och 1934 köpte färg och staffli och började experimentera på egen hand. (källa)
7. Stellan Mörner var son till greven och kommendören Adolf Göran Mörner. Efter studentexamen vid Östermalms högre allmänna läroverk 1935 och examen vid officersaspirantskolan i Linköping 1936 blev han 1937 student vid Stockholms högskola. Här utbildade han sig till bibliotekarie med studier i musikvetenskap och arbetade 1940–1952 periodvis vid Stockholms stadsbibliotek. År 1942 blev han student vid Uppsala universitet och avlade kort därefter en filosofie kandidatexamen där. Mörner var 1942–1943 bibliotekarie och studieledare vid Livregementet till häst, lärare och sektionsledare för musikkurser inom kursverksamheten vid Stockholms högskola och blev 1947 filosofie licentiat vid Uppsala universitet. Han avlade 1947 bibliotekarieexamen vid skolöverstyrelsens bibliotekarieskola och arbetade under somrarna 1947–1949 som bibliotekarie vid Lantbruksakademiens bibliotek. Han anställdes 1950 vid Svensk läraretidnings förlag och blev 1952 filosofie doktor efter att ha disputerat med en avhandling om Johan Wikmanson. Mörner blev 1953 ledamot av styrelsen för Jenny Lindsällskapet och samma år arkivarie och katalogchef vid Radiotjänsts grammofonarkiv. 1961 blev han chef för grammofonarkivet och 1967 expert och ansvarig för program- och repertoaranalys vid musikavdelningen hos Sveriges Radio. Möller var även skivrecensent i Biblioteksbladet 1954–1973, lärare vid Statens bibliotekarieskola 1955-1972, ledamot av kyrkofullmäktige i Johannes församling i Stockholm från 1966 och ledamot av kyrkorådet där från 1968, ledamot av styrelsen för Bellmansällskapet från 1970 och sekreterare där från 1973 samt ledamot av Johannes församlings orgelbyggningskommitté 1972–1975. (källa)