Studiosus Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder studiosus, varianter, uttal och böjningar av studiosus

Studiosus synonym, annat ord för studiosus, vad betyder studiosus, förklaring, uttal och böjningar av studiosus.

Vad betyder och hur uttalas studiosus

Studiosus uttalas studi|os|us [-o´- el. -å´-] oböjligt och är ett substantiv.

Studiosus betyder:

Ordformer av studiosus

Singular

studiosus
obestämd grundform
studiosus
obestämd genitiv

Studiosus är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet studiosus

  1. Plinius lade också ner mycket tid på att skriva om ett jämförelsevis tryggt ämne, nämligen grammatik och retorik. Ett utförligt alster om retorik, Studiosus, följdes upp av åtta böcker, Dubii sermonis, år 67. (källa)
  2. Det andra brevet,som av Bo Palmgren på sannolika skäl anses vara adresserat till Wilde, är daterat den 2 december 1732. Nehrman omtalar här, att han till adressaten översänder några disputationer som hållits under hans presidium."i antikviteterna", skriver han, har dt året inga disputationer hållits,men han sänder likväl"de Justo Sveonum in Patriam amore, efter auktor haft det uppsåtet att vindicera våra antikviteter"81)Det heter vidare i brevet,att han inom kort skall översända disputationen"de Jure Patronatus"men att han hos rikshistoriografen vill utbe sig "några Bullas Papales härom. Ty i mina samlingar finner jag ingenting särdeles härom av påvarna vara stadgat vidare än det som i allmänhet stadgas i Jure Canonico, och det lilla som i KK balk finnes".Brevskrivaren har uppenbart brevväxlat med en adressat, som varit väl insatt i den statsrättsliga argumenteringen. Både"vindicerandet av våra antikviteter" och det noggranna observerandet av den kanoniska rätten är ju karakteristika för såväl Nehrmans som Wildes forskning. Bo Palmgren konstaterar, att det föreliggande brevet visar,att Nehrman aktivt deltog i insamlandet av material för disputationerna. Palmgren citerar vidare juridiska fakultetens protokoll, "1733 d.5 januari uppvisade studiosus d:nus Eilert Wettring en disputation de jure patronatus vilken decanus(dvs Nehrman)censurerade sedan han igenomläst". Och vidare:"D.14 april blev den i förra decanatet censurerade disputationen,de jure patronatus,försvarad och hållen"82). Går man till det exemplar av Nehrmans skrift "Jurisprudentia civilis", som innehåller hans egna marginalanteckningar (J140)finner man ,att han i sin framställning tagit stor hänsyn till Wildes "Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse(tryckt 1736).Men även Wildes "Historia Pragmatica"har stått på Nehrmans forskarbord.Man kan tillägga,att"Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse"från början var ett beställningsarbete avsett att inleda 1734 års lag (det senare tryckt 1736)83) Nehrman har tidigt varit samstämd med de tankegångar, som kommer till uttryck hos Wilde.1729 års "Jurisprudentia civilis" har 1736 nyutgivits med underrubriken "Efter Sveriges rikes år 1734 antagna lag". Några förändringar betingade av den jämförelse med Wildes"Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse" som exemplaret J 140 vittnar om, har inte vidtagits. En genomgång av Nehrmans anteckningar i marginalen visar, att den redan 1729 konstaterbara överensstämmelsen mellan Nehrmans och Wildes framställningar har blivit bestående. Man kan utan vidare tala om en juridisk skola i Lund utformad i mycket nära anslutning till Wildes författarskap. Rikshistoriografens arbetsgivare är i sin tur Kanslikollegiet och politiskt hattchefen Carl Gyllenborg, Universitetskansler i Lund. Den senare dominerade dessutom Svea Hovrätt som hade avgörande granskningsuppgifter inför tillkomsten av Sveriges Rikes Lag (1734/1736). (källa)
  3. Censor librorum Gustaf Peringer Lillieblad tog sig an redigerandet, men gav upp efter några sidor och skrev till konsistoriet att han "ej mera har tid till sådana barbarismens och obscenitetens rättande", och föreslog Schönheit att ta hjälp av en studiosus (skrivkunnig student). Om alla hänvisningar till "främmande och obekanta syndare" togs bort och det svenska språket förbättrades, skulle större delen av boken kunna tryckas. Men Schönheit följde inte uppmaningen utan fortsatte utan censorns godkännande. Senvåren 1696 var upplagan om 500 exemplar färdig. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.