Styrelsesammanträde Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder styrelsesammanträde, varianter, uttal och böjningar av styrelsesammanträde

Styrelsesammanträde synonym, annat ord för styrelsesammanträde, vad betyder styrelsesammanträde, förklaring, uttal och böjningar av styrelsesammanträde.

Vad betyder och hur uttalas styrelsesammanträde

Styrelsesammanträde uttalas styr|else|samm|an|träde och är ett substantiv.

Ordformer av styrelsesammanträde

Singular

styrelsesammanträde
obestämd grundform
styrelsesammanträdes
obestämd genitiv
styrelsesammanträdet
bestämd grundform
styrelsesammanträdets
bestämd genitiv

Plural

styrelsesammanträden
obestämd grundform
styrelsesammanträdens
obestämd genitiv
styrelsesammanträdena
bestämd grundform
styrelsesammanträdenas
bestämd genitiv

Styrelsesammanträde är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Styrelsesammanträde på Engelska

  • board meeting

Hur används ordet styrelsesammanträde

  1. Oscar Ekman med flera startade den 1 april 1864 Skandinaviska Kreditaktiebolaget i ett rum på cirka 40 kvadratmeter i husets bottenvåning. Hyran för rummet var satt till 1 350 riksdaler om året. Genom en spiraltrappa var det i förbindelse med Chalmers tidigare rum, den "Stora Salen" i mellanvåningen, där nu bankens förste verkställande direktör, Theodor Mannheimer, höll till. Med tiden måste banken expandera sina lokaler, vilket först skedde genom att man kunde nyttja några rum i mellanvåningen, och vid styrelsesammanträdena använde man Chalmers stora salong. Vid ingången av 1866 hade banken 12 anställda. (källa)
  2. Vid sammanträdet i mars 1885 utsågs styrelse för föreningen, vars första åtgärd blev att besluta om regler för utseende av understödstagarinnor. Deras antal måste, med hänsyn till föreningens tillgångar, begränsas till femton. Vid styrelsesammanträdet den 8 juni 1885 antogs understödstagarinnor på livstid bland 115 sökande. (källa)
  3. Under det första verksamhetsåret började föreningen använda den plan som senare kom att kallas "Thorarnas idrottsplan" för träning och tävling. Citat ur protokoll från styrelsesammanträde 5 juni 1898: "Beslöts att täflingar kommo att hållas på planen ofvanför Akademi-sjukhuset" Sedan en förening bildats, verkar planen efter hand ha blivit erkänd av myndigheterna som föreningsplan. I början av 1900-talet tycks planen vid slottet ha varit Thorarnas huvudsakliga tränings- och tävlingsplats. En minnessten (kommer från restaurering av slottet) med en minnesplatta i rostfritt stål har satts upp där historien kring Thorarnas idrottsplan beskrivs. Minnesstenen invigdes på 100-årsdagen av klubbens bildande. Planen hade redan under 1600-talet använts för torneringar, ringränning och andra ridderliga lekar, då kallad "Rännarbanan". Första gången banan användes torde vara vid Erik XIV:s kröning 1561. (källa)
  4. Vid sammanträde den 15 november beslutade Wilh. Sonesson AB:s styrelse att den i samband med köpet bestämda nyemission i Leo skulle utökas med 17 000 aktier. 7 000 skulle användas för ytterligare tilldelning till VD och vVD i Sonesson, 10 000 skulle tecknas av Wilh. Sonesson AB. Enligt styrelseprotokollet framgår att dessa aktier är avsedda "för fördelning av Wilh. Sonesson AB:s VD till personer på chefsbefattningar inom koncernen". Alla aktier tecknas till 1 013 kr/aktie. Efter Wilh. Sonesson AB:s styrelsesammanträde 1 september och 15 november återstod att få besluten om nyemission antagna på "pro forma" bolagsstämma i Leo, den 3 november 1983, där moderbolaget företräddes av direktör Alf Lüning och advokat Göran Linders. Bolagstämman beslutade att totala aktier i emissionen reducerades från 169 000 till 167 000. De som erbjöds som teckna aktier till 1 013 kr/aktie senast den 16 november var. (källa)
  5. År 1873 bildades Boktryckeri AB i Sundsvall, som bland annat utgav tidningen Sundsvallsposten. Sundsvallsposten hade ursprungligen sina lokaler på Storgatan, mellan Gustav Adolfs Kyrka och Selångersån, men huset ödelades vid den stora sundsvallsbranden 1888. Efter branden inrymdes Sundsvallsposten i tillfälliga lokaler, men ägarna beslutade snart att bygga ett nytt och tidsenligt hus. 1889 köptes för ändamålet tomten Vesta 3 i centrala Sundsvall. Till ett styrelsesammanträde den 12 april 1890 hade den norske arkitekten Andreas Bugge inkommit med ett förslag till bebyggelse på tomten. Bugge var i staden känd som ledande arkitekt för ombyggnaden av Sundsvalls stadshus, men förslaget till tryckeribolaget ansågs olämpligt, och det förkastades tills vidare. (källa)
  6. 27/2: Styrelsesammanträde i Mora-Kamraterna. Uttalande från styrelsen infört i MT. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.