Styrelseskick Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet styrelseskick

1. Många av dessa ursprungliga invånare i Amerika levde ett nomadiskt eller halvnomadiskt liv ända fram till den europeiska koloniseringen av den Nya världen. Stora jordbruksbaserade civilisationer med monumental arkitektur, städer och avancerade styrelseskick uppstod dock kring Mississippifloden, i Mexiko, Centralamerika och Anderna. (källa)
2. Islamismen bör inte heller förväxlas med traditionellt islamiskt styrelseskick, där staten endast bestod av en handfull undersåtar till en sultan som skipade rättvisa på basis av 'urf eller lokal praxis, medan de rättslärda (ulama) dömde i sina egna instanser. Befogenheten att tillämpa den islamiska lagen (shari'a) vilade alltså inte på staten utan på den muslimska gemenskapen, det vill säga det civila samhället. Icke-muslimer dömdes dessutom i separata domstolar enligt sina egna religiösa bestämmelser. (källa)
3. Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr. Skillnaden mellan de två låg framför allt i styrelseskicket: även republiken kontrollerade lydstater, och båda hade staden Rom som sitt centrum. Under sin erövring av Europa var romarriket oftast känt under förkortningen SPQR, Senatus populusque Romanus ("senaten och det romerska folket"), trots att senatens roll blivit betydligt mindre under kejsardömet. Under sin höjdpunkt, vilket nåddes under kejsardömet, omfattande det romerska riket cirka en fjärdedel av jordens dåvarande befolkning, vilket gör romerska riket till en av de relativt sett mest folkrika staterna som någonsin existerat. Om man även tänker på kejsardömets kvarvarande påverkan på allt ifrån lagar till arkitektur, betraktas det romerska kejsardömet ofta som en av de mest framgångsrika och betydelsefulla staterna i världshistorien. (källa)
4. Konsociationell demokrati – en beteckning som används på en sorts styrelseskick som skiljer sig väsentligt från Westminster-/majoritetsmodellen. (källa)
5. Som politisk åskådning är korporativismen nära besläktad med konservatismens organiska tendenser och förespråkar ett teknokratiskt styrelseskick under elitens ledning, vilket anses gynna de olika samhällsgrupperna mer än en demokrati av egalitär modell. Historiskt har korporativistiskt styre förespråkats av fascistiska rörelser genom deras ideologiska motstånd mot både individualism och egalitarism och istället betonas olikhet, symbios och samförstånd genom ömsesidigt beroende. (källa)
6. Militärdiktatur är ett statsskick där den högsta politiska makten ligger hos militären. Det kan liknas vid stratokrati men skillnaden är att i typiska militärdiktaturer behöver inte styrelseskicket stödjas i lagen och i flera fall har även militären och den verkställande makten varit formellt separata. Likt i alla diktaturer kan militärdiktaturer vara officiella eller inofficiella, i vilket fall en civil regering nominellt kan styra. Blandade varianter har även funnits där militären inte är helt dominerande. (källa)
7. Termen används idag bland annat när det hävdas att USA styrs av kapitalägarna. Kevin Phillips, en tidigare rådgivare till president Richard Nixon, kallade USA:s styrelseskick för en plutokrati där det råder en "fusion av pengar och regeringsmakt.". (källa)
8. Enligt en beräkning från 2006, hade 56 större revolutioner inträffat i världen under de senaste 400 åren, revolutioner vilka gällt politiskt styrelseskick eller ekonomiskt system. 46 av dem ägde rum under 1900-talet. Av dessa var fem liberala, 33 socialistiska och åtta anarkistiska. (källa)