Städning Synonymer Betyder Uttal

• renhållning

Hur används ordet städning

1. Ett annat begrepp som används för geishor är Geiko (芸子) vilket först började användas i Kyoto. Geishatraditionen i Kyoto är fortfarande mycket stark och än idag kallas geishorna i Kyoto för geikos. För att få bli professionell geisha (geiko) i Kyoto krävs en fem år lång utbildning. Många av de flickor som vill bli geiko är i femtonårsåldern, då den obligatoriska skolgången i Japan slutar, men de kan också vara något äldre. Hon börjar som shikomi och får hjälpa till med tvätt och städning i okiyan, geishahuset, och börjar med lektioner i dans och att spela instrument. En kort period är hon sedan minarai och börjar bära vitsmink, kimono och han-dara obi, en kortare obi än darari-obin som bärs av maiko. Strax efter det blir hon geishalärling, så kallad "maiko" (舞妓) (ordet härstammar från de två japanska orden 舞 (mai) som betyder "dansa" och 妓 (ko) som betyder "barn"), och följer med de andra geiko och maiko som bor i okiyan när de arbetar, det vill säga går till ochayas, tehus och dansar och underhåller. (källa)
2. Ett hembiträde eller en husassistent, ibland även kallat hemhjälp, är en flicka eller kvinna som är anställd att utföra husliga sysslor i arbetsgivares privathem. Arbetsuppgifterna varierar, men kan omfatta städning och tvätt, matlagning, dukning, servering, strykning och diskning samt ibland även barnpassning. Historiska beteckningar är tjänsteflicka, tjänstekvinna, tjänarinna, husjungfru eller jungfru. Om barnpassning är huvuduppgift används ofta benämningen barnflicka, särskilt om den anställda är något yngre. (källa)
3. Den person som förr skötte matlagning och städning åt en ungkarl av medelklass kallades oftast hushållerska, eftersom hon ansågs begripa dessa sysslor betydligt bättre än arbetsgivaren, och arbetade därför mycket självständigt. Hon hanterade en hushållsbudget, skötte matinköpen, bestämde vad arbetsgivaren skulle ha till middag, och avgjorde själv när hon behövde städa. I familjer med en person anställd i hushållet, nöjde man sig oftast med en piga/barnflicka/hembiträde, eftersom den icke förvärvsarbetande hustrun skötte hushållerskans ekonomiska sysslor och planeringsuppgifter. (källa)
4. De första hushållsskolorna i Sverige inrättades under 1860-talet, och hade ursprungligen till huvudsaklig uppgift att utbilda tjänsteflickor. Från 1920-talet skilde man mellan hushållsskolor, som var skolor för utbildning av husmödrar med en utbildning frånågra månader till ett år, och fackskolor i huslig ekonomi, med en utbildning på mellan ett och ett halvt till två och ett halvt år. Från 1906 utgick statsbidrag till vissa av skolorna. I Sverige efter 1921 kunde hushållsskolorna även bedrivas i kommunal regi. De sågs som en alternativ väg till utbildning vid sidan om lärlingsskolor och yrkesskolor. Syftet var att unga kvinnor skulle få en "någorlunda fullständig husmodersutbildning". De undervisade i många ämnen, som sömnad, städning, ekonomi, matlagning med mera. Kvaliteten var för tiden god, men efterhand samhället förändrades, fick de färre och färre elever. Detta ledde till att det i dag knappt finns några kvar i Sverige. (källa)
5. Gemensamma matlagningar och måltider är framträdande inslag i kollektivhus, men även barnpassning, städning och trädgårdsskötsel brukar ingå. Olika kulturella evenemang är vanligt förekommande. (källa)
6. Städning och enklare reparationer kan även ingå i arbetsuppgifterna. (källa)
7. Städning eller lokalvård innebär att rengöra lokaler och andra miljöer samt att ställa föremål i ordning. Den som utför städning yrkesmässigt kallas städare, städpersonal, hygientekniker, lokalvårdare eller hemstädare. (källa)
8. Städare kan vara anställda av städföretag eller direkt av uppdragsgivaren. Yrkesmässig städning utförs på arbetsplatser och i offentliga miljöer, men även i privathem. Att arbeta som städerska kan vara ett första insteg på arbetsmarknaden, som leder vidare till andra arbetsuppgifter. (källa)
9. Swedbanks veckopengsrapport som publicerades i januari 2012 besvarades av 1672 barn i skolåren 1 till 6 (med stöd av vuxna). Den visar att veckopeng är vanligast bland barn under 10 år, månadspeng vanligast bland barn från 11 år och uppåt, medan det bland tioåringar är jämnt fördelat. Ungefär två tredjedelar av alla barn med vecko- eller månadspeng har svarat att de måste hjälpa till hemma för att få sin inkomst. Det är en ökning i jämförelse med tidigare rapporter från 2006 och 2001. Den vanligaste hjälpsysslan är städning av det egna rummet, knappt före diskning/dammsugning/blomvattning. (källa)
10. Skillnaden mellan ett pensionat och ett hotell är främst serviceutbudet. Man har ofta helpension vilket omfattar hela utbudet från logi, städning, mat och aktiviteter. Närheten till vackra omgivningar eller sevärdheter är också en del av pensionatets utbud. (källa)