Stämningsbild Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stämningsbild

1. Mörner har bland annat författat den dramatiska dikten Juda (1888), diktsamlingen Tattarblod (1890), bidrag i studentkalendern Från Lundagård och Helgonabacken, de historiska pastischerna Dess höga plaisir (1894) och Fru Brahe till Erichsholm (1899), skissamlingen När och fjärran (1901), stämningsbilderna från Konstantinopel, Under halfmånen (1906), en samling polynesisk folklore, Söderhafvets sagor (1910), diktsamlingen Gyllene bin (1911), dikter från Napoleons tid, och Mot aftonglöden (1911) samt ett i litterär stil givet, men dokumentariskt grundat, verk om Aurora Königsmarck 1913. På norska författade han också treaktsskådespelet Salig baronessen (1893). (källa)
2. Andante Religioso (Vinterkväll), en stämningsbild för orkester. (källa)
3. Polonskij tjänstgjorde länge som censor och blev 1896 medlem av den stora presskommittén. Han var en finkänslig lyriker med vemodig grundton, och hans diktning utmärkte sig för en upphöjd idealitet. Särskilt hans stämningsbilder från Kaukasien är musikaliskt melodiska och innerliga, men föga plastiska. I hans senaste diktning framträder det religiösa elementet kraftigare. Bland hans längre dikter märks den täcka idyllen Kuznetjik-muzykant ("Gräshoppan-musikant") i fem sånger. Hans bilder ur barnavärlden är också burna av varm känslofullhet. Däremot gjorde han föga lycka med sina romaner: Priznanija Sergeja Tjalygina (Sergej Tjalygins bekännelser, 1888), Krutyja gorki (Branta kullar) och Desjevyj gorod (Den billiga staden) samma år. Han var god vän till Afanasij Fet och Ivan Turgenjev och efterlämnade intressanta skildringar ur sitt litterära liv. Hans samlade skrifter utgavs 1869 och 1885–86 och samlade dikter 1896 i fem delar. (källa)
4. Härefter följde en grupp skrifter, i vilka Garborg med fin själsmålning och känslig uppfattning skildrade delvis sjukligt religiösa motiv: berättelsen Fred (1892), dramat Læraren (1896) och berättelsen Den burtkomne faderen (1899, "Den borttappade fadern", 1903), högeligen intressanta bidrag till kännedomen om bondens, särskild den pietistiske västlandsbondens religiösa åskådning. Dessutom tog Garborg senare upp religiösa ämnen i två versifierade dikter på landsmål. Den ena är Haugtussa (1895), där en "synsk" ung flicka, Veslemøy, är huvudfiguren och med sitt omedelbara religiösa sinne skådar förborgade ting. Kring en tunn episk tråd är här en följd stämningsbilder ur norskt allmogeliv och naturliv sammanfogad. En fortsättning härav är I Helheim (1901), som lämnar ett slags norskt "inferno", där Veslemøy skådar alla slags syndare och deras straff, ett allvarligt och djuptänkt diktverk, byggt på Nemesistanken: allt beror på, om man tjänat goda eller onda makter, dikten saknar emellertid skarpare individualisering, allt målas grått i grått utan tillräcklig personifikation. 1904 utgav Garborg Knudaheibrev med en mängd uttalanden i skilda spörsmål. (källa)
5. Hon var dotter till Carl Johan Emanuel Törnström och Albertina Strömberg och syster till Anna Törnström. Som ung flicka fick hon följa med sin far på en båtresa till England och Kanada 1875 och efter avslutad skolgång i Göteborg studerade hon vid Tekniska skolan i Stockholm och fortsatte därefter studierna för Reinhold Callmander, Carl Larsson och Bruno Liljefors vid Valands målarskola i Göteborg 1886–1889. Sommaren 1891 vistades hon i Portugal och under hösten samma år reste hon till Frankrike där hon tillbringade någon tid i Grez innan hon reste vidare till Paris där hon studerade en period för Henri Gervex. När hon återvände till Sverige 1892 bosatte hon sig i Göteborg där hon försörjde sig genom att ge privata teckningslektioner. Hon var senare verksam som teckningslärarinna vid Kjellbergska flickskolan i Göteborg från 1896 och vid dess lärarinneseminarium från 1908, vid Sigrid Rudebecks skola 1908–1913 samt vid Göteborgs Kvinnliga Folkskoleseminarium 1909–1912. Under pseudonymen Sölve utgav hon diktsamlingarna Dikter 1900 och Rhytmisk trollmakt. Samlade dikter' 1922 dessutom medverkade hon i tidskrifter och dagspress med allegoriska berättelser och stämningsbilder. Tillsammans med sin syster publicerade hon 1906 i tidskriften Varia texten Kring sekelskiftet. Reseminnen och Göteborgsbilder som utgavs i bokform 1937. (källa)